Snö!

Herregud vilket väder!!! Exet och Ante har precis åkt tillbaka mot hemstaden, vi har skiftbyte idag och jag är tillbaka till en betydligt piggare liten tjej.
Vi vet ännu inte hur det blir imorgon, alltså om det blir cytbehandling eller inte. Nya prover imorgon får avgöra hur det blir.
Här har det iallafall hänt grejer medan jag har varit hemma, hela salen är belamrad med pyssel, pepparkakor, böcker ja allt man kan tänka sig för att sysselsätta en 8-åring. Nu har virknålen kommit fram och här virkas det lååååååånga remsor för fullt. Jordan (vår hund) kommer att kunna gå catwalk med alla olika halsdukar som Tilda kommer att virka till honom.
Annars kan vi bara titta ut genom fönstren och tacka han där uppe för att vi kan vara inomhus.
Nu är det kväller och vi hoppas på en bra morgondag.

Piggare!!

Lillfisan är mycket piggare idag. Alla värden är på väg uppåt och det märks :-), härligt.
Jag har varit och jobbat en liten sväng på förmiddagen och det känns ganska bra att få känna på det "normala" livet. Nu ska vi laga mat och ta med upp imorgon, allt för att hon ska få i sig något i lilla maggen.
Väntar fortfarande på besked om det blir behandling imorgon eller om vi får avvakta.
Idag ringde mamman till en liten hjälte som vi träffade uppe i Linköping. Så skönt att få prata med någon som är inne i samma karusell som oss. Dom har dock kommit mycket längre i behandlingen och deras lille son ser verkligen hur pigg ut som helst, snart hoppas vi att Tilda får känna sig piggare.
Nu har vi iallafall fått reda på att dom skjuter cytbehandlingen till Onsdag om allt går som det ska.

Västervik

Äntligen!!! ser det ut som febern ger sig!! Igår fick Tilda på fyllning av blod igen. Idag återstår det och se hur Trombocyt värdena ser ut. Det kan även bli påfyllning av dom. Det kan ju vara lika bra med tanke på att hon ska ha lång behandling på Tisdag (hoppas vi).. Jag märker att allt är väldigt oklart och diffust, men så är den är cancercirkusen. Saker och ting förändras fortare än man kan ana.
Jag och x:et gjorde ett skiftbyte idag, vi misstänker att hon ska vara där uppe hela veckan som kommer så jag är tillbaka i Västervik igen på Tisdag.
Kan säga att det är oerhört tufft att åka därifrån, grinade hela vägen tillbaka hem det sliter i ett moderligt hjärta (säkert också i ett faderligt) men man måste få lite distans och tanka lite energi.
Hörde att hon fått tillbaka lite aptit också framåt kvällen och det känns jätteskönt!
Nu blir det att krypa ner under täcket och SOVA!!