29 maj 2012

Livscoachning i alla ära

Nu är det ju väldigt poppis att ta in livscoacher som föreläsare. Jag tycker att det är jätteintressant och nyttigt att få ta del av deras kunskap...hur lär vi oss positivt tänkande?
Många av oss behöver detta som har fastnat på ett eller annat sätt i livet.
Man vänder ut och in på sig själv för att försöka hitta alla knep som går och det i sig är ett stort steg på vägen, att vilja förändra.
Idag var jag just på en sådan föreläsning.
Efter att denna s k coach har sagt att ALLA sjukdomar går att bota...känner jag att mitt tålamod var slut.
Jag reser mig därmed från stolen och störtar gråtande ur lokalen...

Hur är det möjligt att alla sortens människor får kalla sig livscoacher?
Halva föreläsningstiden gick åt att förklara för oss, att hon minsann hade gått igenom både det ena och det andra och det var i hennes ögon mätt så illa så att om hon klarade sig ur detta så kunde vem som helst det.
Men det viktiga är att inte sätta upp gränser.
Ja, i och för sig har hon lite rätt i det MEN i många fall så finns det gränser som man inte kan göra något åt.
Man kan inte bli busschaufför när man är halvblind, man kan inte göra alla saker när man har så ont i ryggen att man inte klarar hela dagen utan diverse tabletter.

En livscoach för mig är en hängiven, medmänniska som försöker hitta lösningar för individen.
Man gör upp ett mål för just han eller henne att klara av utifrån dennes förutsättningar. INTE MINA, DINA eller NÅGON ANNANS.
Ingen är jämförbar med någon annan. Livscoachning som föreläsningsämne är väldigt svårt i och med att man då måste se till hela gruppen.
Då kan jag tycka att man borde "läsa" in sig på den målgruppen man ska möta och inte jämföra fotbollslag med långtidssjukskrivna. Förutsättningarna är ju väldigt svart och vitt.
Vad jag kan tycka...då utan en psykologutbildning är att utgå från vad personerna verkligen klarar av.
Kan man trots sitt "handikapp" kanske ta en annan väg och ändå nå fram till målet. Kanske inte det målet man ville från början men ett liknande och ändå vara nöjd?

Vad kan man göra för att fylla sin vardag med positiva saker? Vem kan pusha mig åt rätt håll?
Ja, det är verkligen en djungel men då ACK så viktigt att kunna ge ett budskap till gruppen som ger energi, inte tar energi.
Har livscoachning blivit ett yrke för att höja upp sitt ego? Nej, det vägrar jag tro. Kanske är det dags att införa en legitimering?
Eller vad tycker ni?

28 maj 2012

En dag med tårar

Hade verkligen sett fram emot den här dagen. Min nya bil skulle hämtas.. vad händer?
Jo jag jobbar och allt känns bra.
Men helt plötsligt när jag kommer hem så händer det!
Saknaden, sorgen, förtvivlan slår mig i huvudet..i magen ...slår undan benen på mig. Fullständigt!

Får panik, kan inte sluta gråta, det bara väller fram ur ögonen och allt är bara skit.
Min sjukgymnast får jag tag på via fb, så att jag kan avboka...tack och lov för cybervärlden.
Emmy får hämta bilen åt mig. Kan omöjligtvis åka iväg och träffa någon.
Det är bara att låta det ske, att låta sig slås ned till en blöt fläck.
Så här är mitt nya liv.

Jag har verkligen ett tomrum i min kropp, det fattas någon, någon som funnits i mitt liv så länge.
En individ som har legat i min kropp, en underbar varelse som skänkt mig så mycket glädje i nästan 10 år.
Hur kan man bara vara oberörd? Det är verkligen helt omöjligt.
Givetvis kommer denna saknad och förtvivlan att ta över min kropp titt som tätt lustigt vore väl annars.
Men det märkliga är också att man reser sig efter varje gång.
Kravlar sig upp till ljuset igen, för man vill inte vara kvar i det mörka för länge.

Man är skör och men samtidigt finns kämparandan inom en, men inte varje dag.....inte idag.

27 maj 2012

Morsdag...






Till slut blev dagen bra ändå, men jag kände att en fattades......min ängel...saknar dig så!

24 maj 2012

Flashbacks och Miabesök

Mitt besök hos ortopeden idag var både behövligt och jäkligt otrevligt.
Han konstaterade snabbt att jag helt enkelt har vätska i knät och måste tappas.
Det där har jag ju varit med om tidigare, men inte med mig själv utan med Ante. Tårarna började trilla redan innan kanylen nådde skinnet.
Poff så satt den inne i knät och jag lyckades hålla benet still men fy %&X/?¤% det gjorde ont!
Det var precis så här Ante fick göra, det är inte klokt vad minnena etsar sig fast i hjärnan.
Jag fixade det iallafall och nu känns benet skit, men jag vet att det ska lätta ...kanske imorgon.

Som tur var så kom Mia från Källangänget och lättade upp min dag.
Såklart hade hon fin blomma med, en hortensia, som jag alltid har velat haft men aldrig fått tummen ur och köpt. Titta så fin. Mia är en sån person som kan ALLT om blommor, hon kan alla namn och jag är totalt värdelös.


Den fick ta plats ute på verandan med alla andra blomster.

Ikväll får man inte missa semifinal 2 i eurovision. Loreen måste bara gå vidare för hon är ju bara bäst!

Nu lägger jag benet i högläge och önskar mig en "svullfri" dag imorgon.

23 maj 2012

Håll om, håll tyst, håll ut....

Fakta o råd till anhöriga, vänner, arbetskamrater etc...


Alla vet vi hur svårt det är att möta människor i sorg. En alltför lätt väg är att vända på huvudet, ta en annan väg, ignorera etc.
Tyvärr är det just dom sakerna som vi som är i sorgen märker av och gör oss så ledsna. Jag vet, jag har självt gjort det och det gnager fortfarande i mig.
Vi pratar alltför sällan om sorgen och därför är det så tungt tror jag. Egentligen vore det kanske lättare om vi lyfte upp den och lärde oss att stödja andra människor i sorg.
Lära oss att det är inte farligt, vi gör inte personen mer ledsen....den som sörjer är redan ledsen.

Jag fick hem en bok igår som är en hjälp genom sorgen. Ett kapitel handlar just om det jag beskrev i rubriken.

Här kommer lite axplock

Håll om- En klapp på axeln, håll i handen, ord är inte viktiga...Det finns inget att säga och det förstår vi.

Håll tyst- Lyssna!Dra inte paralleller till ditt eget liv om du inte har förlorat någon.Säg inte att du förstår.Var inte rädd att gråta.Det är helt ok att dela sorgen med den sörjande, då känns det mer äkta

Håll ut- Det tar lång tid att sörja, ingen sörjer på en bestämd tid och alla som förlorat kommer alltid att ha en sorg i hjärtat. Försvinn inte efter begravningen för det är då vi behöver er som mest.

Tänk på vad du säger:

"Säg bara till om det är något jag kan göra"
Ansvaret läggs då på den sörjande, den som borde slippa ansvaret och istället bli omhändertagen.Bestäm istället en tid direkt och GÖR istället för att fråga VAD.

Ät gärna tillsammans
Laga mat till den sörjande, handla lite 

"Du måste höra av dig"
Den sörjande orkar inte

"Hur mår du"
Frågan är svår, för den sörjande är oftast inte ärlig i sitt svar.
Säg hellre- Jag tänker på dig. Lyssna och trösta med närvaro


"Jag vet hur du känner dig"
Bara om man har samma erfarenhet kan man säga så.


"Jag ringer dig i helgen så kan vi göra något tillsammans"
Se till att du verkligen gör det!

"Kom hem till mig och ät om du har lust"
Väldigt få av de sörjande skulle bara komma förbi på middag. Man vill inte "störa"

"Tiden läker alla sår"
Det är en funktion att ta hand om din egen ångest än att avhjälpa den drabbades ångest.

Jag tyckte mycket av detta vad vad jag själv har reflekterat över under min korta tid i sorgen. Jag väljer att säga "korta" tid för det är det. Jag har många år kvar på denna jord och jag kommer föralltid att sörja.

Läs gärna och tänk efter ordentligt. Prata om sorg och tala om för den du försöker trösta att du tycker att det är svårt. Vi förstår!, men vi förstår inte tystheten...

22 maj 2012

Källandag utomhus igen

Trots ett skitknä så måste jag säga att dagen har varit underbar.
Hela förmiddagen var vi hemma hos en i Källangänget och kladdade med betong. Inte jag, men alla andra.
Jag fotade och haltade omkring.
Men ack så gutt att vara ute i det varma vädret och med ett gutt gäng.
Kan inte lägga upp några bilder på folket för jag glömde fråga om lov till det, så det blir lite på en del av projekten istället.



Man får inte vara rädd för att skita ner sig.

När jag kom hem fick jag lägga benet i högläge och ringa ortopeden. Fick en tid redan på Torsdag, det känns bra.

Kollade av hur vi har det med biljettförsäljningen och hör o häpna. Det fanns 2 st kvar på Oskarshamns Tidningen. Det är ju inte klokt!!! Vi har alltså sålt närmare 500 biljetter!
Ja, det är väl inte så mycket att orda om......eller..... Jo, det är fantastiskt!!!

21 maj 2012

Bilbyte

Jobb igen idag.
Lilla Jordan fick vara hemma själv idag i 4 timmar. Jag tror minsann att han sov hela tiden.
Åkte bort till Maria och där släppte jag honom lös, han sprang omkring så han hade eld i baken. Tala om överskottsenergi!

I förra veckan var jag och Ricky och kolla på bilar. Har tänkt ett tag på att det är nog dags att byta. Antingen köra slut på den man har eller byta..ja det är frågan.
Har kollat en del på Hyundai i30 och visst stod det väl en fin där inne på bilaffären.
Var ju tvungen att testa den också och mmmmm den gick betydligt så mycket bättre än min slöa golf.

Fick ett ja från banken och nu blir jag snart Hyundai ägare :-).


Det var körövning idag igen. Var ju tvungen att titta in till dom små sötnosarna. Fnittriga, trötta men dom visste hur dom skulle ta i iallfall. Det här blir toppenbra.
En liten tjej sa att jag var så lik en tjej i hennes klass, jag berättade att den tjejen var min lillasyster.- OJ! sa hon. - Är det din lillasyster???
Så vi kanske är lite lika Matilda och jag...

20 maj 2012

Raka vs vaxa

Såhär när solen tittar fram så är det ju ett måste att raka benen. Ni som "känner" mig vet mitt dilemma under den kalla årstiden, kan inte säga att rakningen blir så där frekvent precis.
Idag iallafall så tänkte jag ge mig på vaxning istället, MEN jag måste säga att det är verkligen överskattat.
Det var inte många hårstrån som följde med den där rosa remsan.
Däremot har jag nu väldigt kladdiga ben, för hur sjutton ska jag få bort överskottet.
Det funkar inte med tvål och vatten så nu funderar jag på lacknafta eller kanske aceton?
Nä hädanefter får det bli det traditionella rakningen istället.
I-lands problem? Ja, kanske men det är ganska härligt att vara så där lite ytlig ibland.
Leka "dam" och pynta lite...kan inte fatta hur ni andra hinner med allt som ska göras på våra stackars kvinnokroppar.
Det ska rakas både här och där, noppas ögonbryn, fila fötter, lacka naglar både fötter och fingrar, diverse krämer för borttagning av makeup, innan makeup, inför natten och såklart för dagen.
Håret ska fönas och formas och diverse produkter ska masseras i, och sen får man ju inte glömma INPACKNINGEN helst 1 gång i veckan....
Herregud!! Jag har insett att jag ALDRIG någonsin kommer att bli en "dam".
Nej, jag nöjer mig med att leka "dam" ibland.....

17 maj 2012

Jesus goes to heaven day

Gårkvällen tillbringade jag hos grannen Kerstin men övriga granntjejer.
Det blev grill, en något het sådan...väldigt rosa bubbeldricka och tjatter. Väldigt trevligt!
Kändes bra att äntligen kunde ta sig lite drickbart utan att få ÅNGEST!
Har inte druckit alkohol på hur länge som helst, just pg a att jag inte kunnat hantera mina känslor.
Det har liksom inte varit värt att få ångest bara för att man dricker ett par glas vin.
Men nu kände jag att jag kunde prova igen och det funkade bra.

Goa grannar
Började slipa ner mina trädgårdsmöbler, herregud vad det låter och durrar med en slipmaskin.
Tänkte göra det lätt för mig och slänga på lite vit färg på dom slitna gamla möblerna.
Köpte dom för 500 kr på Blocket för ett par år sedan. 
Dom är ju väldigt sköna att sitta i men ack så fula! Tänkte att jag kanske kunde muta Ricky lite och hjälpa till ;-).

Sen måste jag ju bara säga att biljetterna till galan börjar sina...
Det är endast 50 st kvar på OT, så nu får dom som vill gå skynda på och köpa.
Har fortfarande inte börjat bli nervös än och tur är väl det.

Ha en fortsatt bra Kristi Himmelfärdsdag...eller som någon sa en gång:
Jag var på tjänsteresa till Milano för länge sedan och hade med en trevlig skåning som var agent för företaget. Han förklarade så pedagogiskt för Italienarna under en middag
- You know (med en skånskklingande engelska), in Sweden we have something called "Jesus goes to heaven day"...dom tittade på oss med öppna munnar som senare blev ett krystat leende, utan att säga ett ord....
Kram på er!!

15 maj 2012

Hycklinge....

Fick en tid på VC på morgonen för mitt onda i sidan. Jag trodde att det var tarmfickorna som spökade, men så är det nog inte. Har ont i revbenen och nu ska jag vidare på ultraljud.

Kändes väl inte så där jättebra, och det fattade ju min fenomenale läkare också, men jag gör som hon säger.

Vi tog min sjukskrivning samtidigt och beslutade om att jag fortsätter på 50% över sommaren.

Källan hade Hycklinge hage på agendan idag, och jag hade redan innan packat ner kameran, så jag satte mig i bilen och åkte ut dit.
Det är så fint där ute och vi var några stycken som tog en liten runda i skogen och lite fotande blev det allt.

Dom gula rosorna







Efteråt följde Susanne med hem och fikade, jag hade ju missat både morgonkaffet och Källankaffet.
Vi hade tusen saker att avhandla så vi blev sittandes en stund, mycket trevligt!




13 maj 2012

Slutet på veckan

Vet ni vad jag hittade i ett av mina trädgårdsland, jo detta:

Fina liljekonvaljer! Luktar ljuvligt och ser ljuvliga ut.
För övrigt ser mitt trädgårdsland utanför dörren HEMSKT ut! Egentligen finns det ingen näring alls i jorden, det skulle behövas grävas upp helt och planteras nytt där.

För övrigt har dagen bjudit på gott fikasällskap av Katta, en skön människa med egna åsikter och nära till skratt.

Fick för mig att jag skulle försöka mig på att sy en sån där lampkjol som är så innerligt svindyr att köpa. Blev väldigt nöjd med resultatet.


Mycket finare än den där fula bruna skärmen jag hade förut.

Så var den här helgen till ända och nästa vecka är en ny orörd vecka med massa möjligheter.
Avslutar med ytterligare en trädbild med en underbar reflektion av solen som en stjärna



11 maj 2012

Ricky fyller år!

Idag firar vi Rickys födelsedag.
Lite jobb först och en välbehövligt energiboost hos Mia, sen var man fit for fight.

Ett underbart blommande äppelträd

Kött som sedan hamnade gott i magen

Mina fina bebisar

Jepp!

Är det inte fint så säg när trädgården grönskar
Vi grillade och åt en riktigt kladdig go tårta som Emmy bakade.
Nu ligger jag däckad och magen står som en strut.
Over and out för ikväll

8 maj 2012

Är det så?

Vissa dagar saknar man verkligen en sambo att dela och ventilera åsikter och tankar med.
Vissa dagar vill man skriva av sig massa saker här.
Vissa dagar önskar man att allt är rosenrött hela dagen.
Vissa dagar önskar vill man vara glad HELA dagen.
Men är det någonsin så för någon?
Eller är det så som man fantiserar om
Att alla har någon vid sin sida
Att man kan vara öppen för alla
Att det är rosenrött alla dagar utom för mig
Att alla är glada o lyckliga HELA tiden
Nej....så är det nog egentligen inte.
Därför önskar jag att morgondagen blir just så bra som jag vill att den ska vara.

7 maj 2012

Ont i skalpen

Jag har ont i skalpen..inte ont i huvudet!
Har haft en virknål som har åkt in och ut och prickat min skalp x antal gånger.
Med andra ord har jag slingat håret och klippt mig också för den delen.
Var hos min goa frissa Lotta över 3 timmar igår, nu hade jag ju tur för hon körde inte virknålen i huvudet HELA tiden, men en god stund iallafall.
Men fint blev det och 3 kilo lättare på huvudet.

Konsultsjuksköterskan från Linköping ringde idag och ville höra hur vi hade det. Det kändes bra och prata med henne igen. Det var verkligen länge sedan.

Var sen och tjuvlyssnade på barnkören som ska uppträda på Tildas gala. Det kommer att bli jättebra, dom var riktigt duktiga.

Imorgon är det äntligen Källandags igen. Det är inte bra när det är uppehåll en vecka. Jag undrar hur vi ska klara oss över hela sommaren.

Nu tar jag kväll här hos mig. Kram på er alla där ute

5 maj 2012

Nyheterna.net

Enormt intresse för Tildas hjälpande gala

Bild
Fina priser. Arrangörerna Roberth Walve, Annelie Hildingsson, Katarina Borgemo och Matilda Nyberg är glada över oskarshamnarnas generositet. Många fina priser har skänkts till lotteriet på galan.
Foto: Jimmy Larsson
Oskarshamn
Publicerad 120505 06:00. Uppdaterad 120505 06:34.
Intresset för Tildas hjälpande gala är så stort att galan flyttas från Kristinebergskyrkan till Folkets park.
Nioåriga Tilda Hildingsson gick bort i cancer men insamlingen till hennes minne lever vidare.
Vi har tidigare berättat om galan som Tildas mamma Annelie Hildingsson arrangerar den 5 juni tillsammans med Oskarshamns församling och Roberth Walve. Syftet med galan är att samla in pengar till Barncancerfonden.
Många som har skänkt
Sedan planerna blev kända har gensvaret bland oskarshamnarna varit över förväntan.
– Det har varit många som skänkt jättefina och dyra priser, säger Annelie Hildingsson.
– Det finns en stor generositet i Oskarshamn och en vilja att vara med och bidra på olika sätt, säger Roberth Walve.
Intresset är så omfattande att galan flyttas från Kristinebergskyrkan till Folkets park.
– Parken är ett ställe som rymmer mycket folk. Vi hoppas på drygt 500 personer, säger Roberth Walve.
Körsång av Tildas klass
Arrangörerna har fått ihop ett brett program med bland annat streetdanceuppvisning, underhållning med Matilda Nyberg, Oskar Lindwall och Sara Hedlund, körsång av Tildas klass från Norra skolan och konsert med Oskarshamnsbandet Indevotion.
Bara 20 kronor i entré
Genom att sätta ett lågt biljettpris, 20 kronor, hoppas arrangörerna på många besökare.
– Det ska inte kosta flera hundra att köpa biljett till galan. Alla ska kunna komma, säger Annelie Hildingsson, som är jätteglad över responsen från oskarshamnarna.
– Det här är något som ligger många varmt om hjärtat. Det som hände är en förälders värsta mardröm.

Hemsidan för Tildas hjälpande gala hittar du här

4 maj 2012

Planering planering planering

Idag blev det en lång dag för mig.
Först jobbet, sen vidare för planering inför galan. Ny tidning som var och gjorde reportage.
Det är sååå kul men till slut så kunde jag bara inte koncentrera mig. Huvudet var som en bikupa och när jag kom hem så intog jag soffan en stund.

När vi satt och gjorde planering så stack en liten tjeja in huvudet och hälsa. Det var en kompis till Tilda som hon brukade leka med.
Var inte alls beredd på det och jag kan säga att det kändes i hjärtat. Svalde och svalde och satte på mig leende masken, men inom mig grät jag.
Hu....det känns tufft ibland..

Imorgon ska vi åka till Solstadsström och träffa andra föräldrar som mist.
Vi kommer att åka 4 st härifrån, jag tror att jag behöver det. Få prata med likasinnade och ventilera.
Är väl lika bra att stoppa ner ett gäng näsdukar också misstänker jag.

På Söndag ska jag få bli fin i håret och träffa Lotta igen, det var alldeles för länge sedan. Fy på oss!!

Kram på er alla och ta hand om varandra

2 maj 2012

Lunch i solen idag.

Känner mig så där lite pirrig i magen idag.
Det var ju första dagen för biljettförsäljningen, har fått en liten uppdatering och jag tror vi är uppe i ca 50 sålda biljetter så här långt.
Blev lite byxis ett tag för jag hörde att en del köpte biljetter för att "sponsra" men kanske inte komma.
Det är kanske inte tanken... nej vi vill ha MÅNGA människor på galan det är just därför priset är så lågt.
Alla ska kunna komma på den här galan.
Vi har fått in massa fina priser från olika sponsorer.
Nu behöver vi lite priser av "mindre värde" också. Lite småplock helt enkelt.
Småleksaker, pysselsaker... etc.
Det löser sig säkert vi har ju lite tid kvar innan galan.

Blev bjuden på go lunch idag hos en fd kollega från Scania. Goa Birgitta! Det var länge sedan vi sågs och hon är ju bara så härligt och glad att umgås med.

Vem kan inte motstå jordgubbar och glass...

och en go sallad?
Satt ute på hennes altan och attan vad solen stekte. Nu är jag som vanligt så där snyggt rosa.
Sen efterlyser jag tips hur fasiken man blir brun på benen??
Rosa i nyllet och fläckvis rosa på armar och kritvita ben!! Inte snyggt, men hur gör man????????