Test

Nu blir det starkare saker

Fy vad trötta vi är både Tilda och jag. Tilda har haft så ont i natt. Dom gav henne alla möjliga tabletter, smärtlindring och lugnande. Det har inte hjälpt speciellt mycket.
Nu är det bestämt att Tilda ska få antingen morfindropp eller en morfinpump. Allt för att hon inte ska ha ont.
Det blev iallafall utprovning av vaggan på strålenheten idag och det fixade hon fint.
Om man kunde få bestämma så skulle man vilja att dom började stråla direkt men så är det ju inte.
Det är tusen saker som ska göras innan man kan sätta igång.

Min yrsel är såklart tillbaka, men det är ju inte konstigt. Men va sjutton är lite yrsel mot att ha cancer?? Inte ett dugg.
Pappa och morbror Jeppe har varit här idag. Det känns som att vi har besök här varje dag och det har vi.
Imorgon hoppas vi att det kommer ytterligare besök, men det berättar jag om då.

Jag måste säga att alla ni som följer den här resan är så underbara. Alla fina peppande kommentarer, alla som bryr sig. Märker frustrationen hos så många och jag hade nog varit likadant.
Det ÄR hemskt och frukansvärt och man kan aldrig föreställa sig detta helvete om man inte har varit där själv.
Alla ni änglamammor därute beundrar jag för er styrka och mod att gå vidare i livet.
Alla dagar med längtan och vrede för vad som har hänt. Ni försöker så gott ni kan att hitta ett sätt att överleva och det är vad beundrar hos er.
Jag hoppas att jag kommer att hitta ett sätt jag med, den dagen när det värsta händer. Det kommer att bli tufft men än så länge vet jag inte HUR tufft det är för jag är inte där än.
Jag vill heller inte känna den känslan just nu, den kommer att komma förr eller senare och då tar jag den då.
Om/när jag faller så vet jag att det finns människor som kommer att ta emot mig, ni kommer att behövas.

Sen vill jag bara säga att fonden är nu uppe i över 100000 så nu har vi höjt målet igen. Men vi höjer gärna fler gånger så det är bara att fortsätta med det braiga som ni redan gör.

GLÖM NU INTE ATT RINGA OCH RÖSTA PÅ TILDAS IDOL ROBIN IKVÄLL!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Ännu en dag på US Linköping

Natten har inte varit bra kan man säga.
Tilda är väldigt ledsen och ångestfylld nu. Hon gråter och svär över denna cancer och ibland undrar hon vad hon har gjort för fel....Då är det bara att gå in och bryta direkt. Hon får inte känna skuld för det finns inget att skylla på ...TYVÄRR.
Fick igår reda på att hon skulle strålas och då trodde vi att man kunde sätta igång direkt. Ack så fel vi hade, det ska ju prövas ut en vagga och det är en hel massa förberedelser inför strålningen.
Jag blev skitarg!
Tyckte att dom gav oss en godisbit som dom genast slet tillbaka. Lite dålig information.
Idag förstod vi bättre och kan acceptera det.
Det blir alltså inte strålning förrän den 7/11. Då var ju min fråga idag till läkarna...kommer hon att hinna med det?
Ja det kan ju ingen svara på.
Idag har inte hänt så mycket, hon är seg och vill inte göra något alls. Vi försöker locka med det ena och det andra men det är bomstopp.
Dränaget är kvar och nu ser jag inte att hon kommer att bli av med det förrän kanske efter strålningen.

Sen måste vi ju säga. HERREGUD vilket engagemang i Tildas fond!!!!
Vi blir jätteglada av att se hur det närmar sig 2:a målet, för vi fick ju höja bara efter en dag.
Kvällsposten ringde idag och hade anammat det hela.
Det är bra. Mer pengar till forskningen så att man kan få fram något som kurerar våra små söta barn!
Detta är en mardröm för alla föräldrar, ingen ska behöva känna denna smärta och genomlida detta helvete.
Alla dessa små fina änglar som inte får vara med oss på jorden längre.

Den här fina nallen fick Tilda i posten av Camilla o Anton. Anton är också en av våra kämpar som har klarat sig bra. Tilda hälsar och tackar :-)

Uppdatering efter ronden

Tilda ska strålas lokalt mot lungan för att försöka förhinda att ny vätska bildas.
JIIIIPPPIIIIEEEEE!!!!!
Tilda är glad och nöjd över det och det är vi med.
Det kommer inte ta bort tumörerna men vi vinner förhoppningsvis lite mer tid.
10 dagar är planerade för det.
Det betyder att Tilda inte kommer hem än men det finns ändå en plan och det är bra.

Tisdag morgon

Tror inte att det blir så långa inlägg nu.
Igår när jag la mig så va jag så in i he----tes ledsen och började tänka framtiden. Det gjorde så ont så ont så att jag tvingade mig själv att INTE tänka.
Vill inte tänka eller känna just nu.

Det här var det jag såg och det var så mörkt och hemskt. Näääää sudda sudda....

Tilda började i lördags med Sendoxan, en form av bromsmedicin.
Igår såg vi att det började sina i dränaget, vi vet inte om det är på grund av att det sinar eller om det är att det inte fungerar längre. Vi får se vad läkarna säger idag på ronden.

Igår var Anja och kusin Linda här. Anja hade med sig en present till Tilda. En jättefin ONEPIECE som hon har sytt själv. Bild kommer senare...

Bild från i Söndags när syster och kusin Linda var o hälsade på

Tilda startade en fond igår, hon fick själv välja namn och varför hon startade den. Det har verkligen rasat in pengar. Fast jag fattar inte varför det inte syns på min blogg :-(((( . Jag har säkert gjort något galet. Tänk om alla företag i Oskarshamn skulle utmana varandra och skänga pengar till Barncancerfonden, det vore väl en toppensak? eller vad säger ni?
Hugg tag i era chefer och utmana dom nu!!

Sen finns det en annan överraskning på gång till Tilda, en eldsjäl kämpar som attan för att få igenom det. Kan inte säga vad riktigt än. Jag hoppas och håller tummarna.

Min stora dag var också här igår och talade om att IKEA vill skänka ett presentkort till Tilda för x antal tusen. Jag såg dock på Tilda att hon blev både glad och enormt ledsen och jag förstår varför och hur hon tänker. Lillgumman......

Inlägget blev inte så kort som jag trodde. Nu är det en ny dag och MIRAKEL kan fortfarande hända.

Är det verkligen så här?

Eller lever jag i en dröm, en väldigt dålig dröm då skulle jag nog kunna säga.
Vet inte om jag verkligen har tagit in det som håller på att ske.
Vi hade ett nytt samtal idag med läkaren och ställdes återigen inför detta hemska.
Det hemska som säger att jag ska förlora mitt barn! Vi hade ju tänkt oss att göra roliga saker, men vi är låsta vid det dränaget. Det vill inte sluta vätska sig från lungan. Samtidigt är hon så trött.
Dom ska sätta sig imorgon och försöka komma på en lösning av problemet. Vill det sig illa så får hon behålla dränaget och dom ska försöka släppa hem oss i allafall.
Dom vill inte att vi ska vara kvar här mer än nödvändigt och vi vill heller inte vara kvar här.
Jag känner lite i magen att det är värre än vad dom har sagt till oss. Det kanske är strategiskt av dom att inte säga allt, vad vet jag??
Jag står fortfarande fast vid att prio ett är, INGEN SMÄRTA!!! och det är också läkarnas filosofi.

Syrran och Linda var här idag en liten sväng och sa hej. Det är lika jobbigt för dom och alla i hela familjen påverkas ju extremt.
Dom stora barnen är också kvar, såklart ingen vill ju härifrån. Jag kan inte ens gå utanför entredörren. Det funkar helt enkelt inte. Många tjatar men herregud.....jag får ta igen det sen. Just nu vill jag inte.

Vill tacka för alla fina kommentaren både här och på fb. Vi försöker skicka hälsningarna vidare till Tilda så fort dom kommer in.

Kram på er

Här vill jag bara skriva fula ord

Jag vet inte hur jag ska börja detta inlägg men vår värsta mardröm har blivit verklighet.
Allt var total kaos igår.
Som tur var så var dom stora barnen här också så vi fick ta emot samtalet tillsammans.
Jag blev så ARG och det är jag fortfarande, jag kan inte acceptera att helvetes monstret CANCER har tagit plats i hennes kropp. Hur är det möjligt?
Jag tror fortfarande inte att det är sant, men jag kan säga att när jag nu får ner det i skrift så SER jag att det verkligen är sant. Detta händer verkligen.
Vi kommer såklart fortfarande att hoppas och be om mirakel, men man får ju inte heller bortse från att detta är det faktum som vi ställs inför.
Först prioritet nu är att hon inte ska ha ont. Hon måste få komma bort från sjukhusmiljön, och framför allt ha KUL!
Problemet just nu är fortfarande lungan som vätskar på sig hela tiden. Det betyder att hon är begränsad och måste tyvärr vara kvar här.
Jag ställer återigen frågan: Hur fan är detta möjligt?
Nu väntar någon form av bromsmedicin och ev strålning (för att förhindra vätskan att komma tillbaka) men det beslutet ska en annan läkare ta.
Vet inte vad jag ska skriva mer för allt är bara kaos just nu.

Skickar en tanke till lilla C igen, kämpa på lillgrabben du fixar det här! Mamma o pappa ni är kämpar ni med. Jag vet att det är tung så in i he.....te. Kram till er