29 juli 2012

Påhälsning

Nu minsann börjar det likna något, iallafall på håll ...
Det får duga helt enkelt och jag är nöjd, allt är bättre än var det var från början.
Ska bara ta bordet en gång till och sen lite där jag har missat, sen får det duga.
Sen ska jag försöka få bort all färg som av någon lustig anledning hamnade både här och där.


Satt hos Tilda en lång stund idag, ibland är man där bara en kortis och ibland känns det som man kan sitta där i flera timmar.
Jordan verkar också trivas där, han sitter så fint och är helt lugn.

När vi kom hem fick vi påhälsning av den här sötingen


Var tvungen att titta vad den betyder och wola! Lyssna här:

" Dansa måla skapa uttryck dig själv. Din gåva är att kreativt gestalta det du vill att andra ska se."
" Vi fjärilar bär på drömmar, det är vi som förmedlar dem till dig.Vill du leva dem här och nu? Gör som vi . Dansa din dröm levande. "

28 juli 2012

Det närmar sig slutet

Jaha...då närmar det sig slutet av semestern...Om jag får tänka efter lite så har det gott bra trots allt.
Var lite skeptiskt där ett tag, men det försvann.

Kvällen igår grillade vi hos systeryster, härligt o sitta ute och blarra skit tills kölden biter lite fint i skinnet.
Idag tänkte jag ta tag i målningen igen, har ju lite kvar kan man säga...

Måste bli klar till Onsdag för då har jag lovat vinkväll med några tjejer, ute och utan regn OCH på nymålade möbler.

Ricky m kusin Linda

Syster

Snyggona


Gott med kebabspett

27 juli 2012

Stör ej målning pågår

När orken tynade i våras så fick den planerade målningen vika hädan.
Nu fick jag däremot ett tillfälligt uppsving och slet fram målarsakerna och satte igång.
Inte jätteseriöst men misstänker nog att det blir bättre än tidigare...

25 juli 2012

Bjudningar hela dagen

Idag var jag och mamma bjudna på lunch till en vännina till mamma i Figeholm.
Dom skulle ha en dejt där med några till och jag fick äran att agera chafför. Fick ju även en specialinbjudan och det tackar man ju inte nej till.

Kändes lite märkligt att vara inne i det huset som jag inte har varit i sedan sent sjuttital när man blev introducerad till Sweet av stora sonen i huset.
Dottern i huset och jag snodde mammans elektriska hårrullar och gjorde oss fina, sen mimade vi till Abba och tyckte att vi var jätteduktiga.
Har även ett vagt minne att jag fick en släng av påssjuka när jag var där...varför jag var där då vet jag inte...minnet sviktar ibland.
Dom hade även världens snyggaste fototapet i gillestugan. Dom kanske var före sin tid för det ska visst vara poppis nu igen.

Nu hade deras baksida förvandlats till en botaniskträdgård, herregud här pratar vi blommor.
Alla dess sorter och färger, jättevackert!


 


Här är järngänget samlat under ett jättevalnötsträd

Senare så var det träff hos faren, grill och gotter. Nu har min mage varit i olag sedan igår så för mig blev det sparsamt med grillet.


Har inte behövt lyfta ett finger på matfronten idag och det är verkligen lyx.
Imorgon är man tillbaka i grytorna igen.

Kram på er

23 juli 2012

Emmy

Emmy för hela slanten!!
Ja, vissa passar bäst framför kameran och vissa bakom....
Ni kan ju själva räkna ut var jag befinner mig :-)

22 juli 2012

En dag för att hedra själar.

Idag har mina tankar gått till Norge, till detta fasansfulla och helt idiotiska som hände för just ett år sedan.
Tänkte på alla dessa anhöriga som har kanske den värsta dagen idag.
Så fruktansvärt onödigt!!
Idioten i fråga har nu florerat i massmedia ett helt år. Vissa dagar när jag har gått in på aftonbladets sida så har hans onda ansikte varit det första man har sett.
Vissa dagar har jag avsiktligen scrollat förbi "han" för att inte ge honom MIN uppmärksamhet.
Ibland tror jag att han njuter för fullt, just för att få uppmärksamhet.

Hoppas att dagen idag kan bli just en minnesdag för offren och inte en minnesdag för Breivik och hans illdåd.
En dag för att hedra dessa själar som nu finns på ett ställe utan terrordåd och elände.
Jag tycker att Norge har gjort den här dagen till en fin dag och det är många gånger jag har satt mig ner idag och fällt både en, två och många tårar.
Nu ..... kan jag känna anhörigas smärta. Det kunde jag inte förra året.
Smärtan som gör så ont och som ingen annan som inte förlorat sitt barn kan känna.
Imorgon är en ny dag som jag önskar är lite lättare.