Hon kom i drömmen

Hon kom till mig i drömmen!!!!
När jag vaknade i morse kändes det på något sätt lite lättare.....för en stund.
Hon var med mig en liten stund i natt. Vi satt i en bilkö och Tilda åt choklad. Hon var lite sur för att hon inte fått någon present när vi var i London...
Hur allt hängde ihop vet jag inte och det bryr jag mig heller inte om.
Det var bara så underbart att få umgås en liten stund.
Mer av den sorten vill jag ha.

Var utanför dörren idag för första gången sedan i måndags. Först en tur till psykologen, det känns skönt att få prata av sig.
Det har ju varit så rörigt nu ett tag så nu hoppas jag att det här var det sista som hände. Orkar inte börja om hela tiden med nya problem och sorger.
Den här sorgen är klart den värsta och kommer säkert att bli svår att ta sig igenom.
Jag vet att det aldrig kommer att gå över, men jag måste lära mig att leva med sorgen och saknaden.
Hur mycket det än river i bröstet.
För den fysiska smärtan känns just så, som att någon sitter på insidan av bröstet och klöser med vassa klor mot bröstkorgen.

Vi åkte bort till kyrkogården också och tittade efter en bra och fin plats till Tilda.
Det är viktigt för oss, var hon ligger. Hon är ju den bästa och då ska hon också få den bästa platsen.

Som ni förstår så är det fruktansvärt absurt att man kan överhuvud taget göra allt detta.
Att man orkar? Många frågar var jag får min styrka ifrån och jag vet helt enkelt inte.
Jag tror att mycket spelade roll att hon var så lugn när hon gick vidare. Att vi hann att prata med henne om att det är en fin plats hon kommer till och att där finns människor som hon känner och älskar henne. Att vi lät henne prata och framför allt att vi inte förskönade något av vad som skulle hända.
Vi sa aldrig att - det här ska nog bli bra....utan vi gav henne det stöd i sorgen som hon behövde.

Uppträdande på Havslätts dagis

Tomhet

När kommer hon?
Hon är ju bara hos sin pappa en stund, eller?
Det börjar bli mörkt och hon ska inte vara ute själv så här sent.
Eller har hon redan kommit hem, fast till ett annat hem som inte är här hos mig?
Åh herregud vad detta smärtar.
Det river inuti mitt bröst och gråten kommer ända nere från tårna.
Det gör ont i hela kroppen och huvudet känns som bomull.
Kan inte fatta att vi idag har suttit och börjat planera den delen av begravningen som Tilda inte själv talade om.
När vi satt och bläddrade i katalogen över kistor, blommor så var det precis som att man satt och tittade i en inredningskatolog.
- Ja men den där var fin.
- Mmmm den färgen passar bra.
Herregud det är helt sjukt!!
Egentligen vill man ju bara skita i allt och bara låta tiden försöka lindra lite i det här jävliga.
Det är jälvligt och ingen kan försköna hur det känns.
Smärtan är enorm!
Jag suckar och andas för att försöka hitta lite luft att använda, för min egen luft har tagit slut.
Nu måste jag bara hitta ett sätt att orka vidare. Jag är så glad att jag har två till som ger mig så mycket.
Tack för det mina kära barn!

Hittade en bild i Tildas dator

Min ängel har flugit till en vackrare plats

Nu har Tildas resa tagit slut. Hon har nått sin slutdestination, inte den som vi hade hoppats på.
Hon har hittat en finare plats, utan smärta, bara lugn och ro.
Nu vet jag att jag kan vara trygg när min dag kommer. Jag kommer att få träffade den finaste själen av alla.

Tildas själ var unik, hon kunde konsten att fängsla många med sitt sätt.
Om dom var 3 år eller 70, det spelade liksom ingen roll. Hon var bekväm med alla.

Klockan 05.05 drog hon sitt sista andetag och hon kämpade in i det sista.
Hon hade inte ont och hon såg ut att vara lugn med vad som skulle hända. Hon började själv att planera sin begravning och vi ska verkligen försöka göra allt för att hon ska få sin vilja uppfylld.

Underbara ungen min!!! Mitt bröst värker och mitt hjärta blöder. Saknaden är enorm och jag vet att den kommer finnas kvar i evighet.
Nu är jag också en änglamamma, och jag är stolt över att du är min ängel.
Kom gärna och hälsa på då och då, men se till att föra ett helsikes liv så att jag hör dig.
Du lovade att du skulle komma till mig i mina drömmar och det ser jag fram emot. Du är alltid välkommen!
Älskar dig min lillfis

Vackraste ängeln i universum

Sämre

Som ni kanske har anat så har Tilda blivit sämre. Hon sover mycket men vaknar till då och då och är gamla vanliga goingen.
Vi vakar nu över henne.

Test

Nu blir det starkare saker

Fy vad trötta vi är både Tilda och jag. Tilda har haft så ont i natt. Dom gav henne alla möjliga tabletter, smärtlindring och lugnande. Det har inte hjälpt speciellt mycket.
Nu är det bestämt att Tilda ska få antingen morfindropp eller en morfinpump. Allt för att hon inte ska ha ont.
Det blev iallafall utprovning av vaggan på strålenheten idag och det fixade hon fint.
Om man kunde få bestämma så skulle man vilja att dom började stråla direkt men så är det ju inte.
Det är tusen saker som ska göras innan man kan sätta igång.

Min yrsel är såklart tillbaka, men det är ju inte konstigt. Men va sjutton är lite yrsel mot att ha cancer?? Inte ett dugg.
Pappa och morbror Jeppe har varit här idag. Det känns som att vi har besök här varje dag och det har vi.
Imorgon hoppas vi att det kommer ytterligare besök, men det berättar jag om då.

Jag måste säga att alla ni som följer den här resan är så underbara. Alla fina peppande kommentarer, alla som bryr sig. Märker frustrationen hos så många och jag hade nog varit likadant.
Det ÄR hemskt och frukansvärt och man kan aldrig föreställa sig detta helvete om man inte har varit där själv.
Alla ni änglamammor därute beundrar jag för er styrka och mod att gå vidare i livet.
Alla dagar med längtan och vrede för vad som har hänt. Ni försöker så gott ni kan att hitta ett sätt att överleva och det är vad beundrar hos er.
Jag hoppas att jag kommer att hitta ett sätt jag med, den dagen när det värsta händer. Det kommer att bli tufft men än så länge vet jag inte HUR tufft det är för jag är inte där än.
Jag vill heller inte känna den känslan just nu, den kommer att komma förr eller senare och då tar jag den då.
Om/när jag faller så vet jag att det finns människor som kommer att ta emot mig, ni kommer att behövas.

Sen vill jag bara säga att fonden är nu uppe i över 100000 så nu har vi höjt målet igen. Men vi höjer gärna fler gånger så det är bara att fortsätta med det braiga som ni redan gör.

GLÖM NU INTE ATT RINGA OCH RÖSTA PÅ TILDAS IDOL ROBIN IKVÄLL!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Ännu en dag på US Linköping

Natten har inte varit bra kan man säga.
Tilda är väldigt ledsen och ångestfylld nu. Hon gråter och svär över denna cancer och ibland undrar hon vad hon har gjort för fel....Då är det bara att gå in och bryta direkt. Hon får inte känna skuld för det finns inget att skylla på ...TYVÄRR.
Fick igår reda på att hon skulle strålas och då trodde vi att man kunde sätta igång direkt. Ack så fel vi hade, det ska ju prövas ut en vagga och det är en hel massa förberedelser inför strålningen.
Jag blev skitarg!
Tyckte att dom gav oss en godisbit som dom genast slet tillbaka. Lite dålig information.
Idag förstod vi bättre och kan acceptera det.
Det blir alltså inte strålning förrän den 7/11. Då var ju min fråga idag till läkarna...kommer hon att hinna med det?
Ja det kan ju ingen svara på.
Idag har inte hänt så mycket, hon är seg och vill inte göra något alls. Vi försöker locka med det ena och det andra men det är bomstopp.
Dränaget är kvar och nu ser jag inte att hon kommer att bli av med det förrän kanske efter strålningen.

Sen måste vi ju säga. HERREGUD vilket engagemang i Tildas fond!!!!
Vi blir jätteglada av att se hur det närmar sig 2:a målet, för vi fick ju höja bara efter en dag.
Kvällsposten ringde idag och hade anammat det hela.
Det är bra. Mer pengar till forskningen så att man kan få fram något som kurerar våra små söta barn!
Detta är en mardröm för alla föräldrar, ingen ska behöva känna denna smärta och genomlida detta helvete.
Alla dessa små fina änglar som inte får vara med oss på jorden längre.

Den här fina nallen fick Tilda i posten av Camilla o Anton. Anton är också en av våra kämpar som har klarat sig bra. Tilda hälsar och tackar :-)