Jobbiga och trevliga saker

Idag åkte jag och Tilda ut till Gunnarsö, en av våra campingar i stan.
Var inte där en enda gång förra året, vi hann inte med det alls innan Tilda blev sjuk förra året.
Funderade lite på om det blir i år heller? Planerna är ju att behandlingarna ska vara klara i början av Juni, men jag misstänker att dom inte tar bort CVK´n direkt?
Hon är ju helt badgalen tjejen så det kommer ju bli katastrof om hon inte får bada!
13 grader i vattnet är inga problem för henne, är det sommar så SKA man bada oavsett vilken temperatur det är i vattnet.
Helt olik sin mor som är en riktig badkruka och håller sig mest i vassen...undrar vad det kan bero på?

Dom två "sjuklingarna", men jag tycker att dom ser ganska pigga ut

Sen blev det utefika hos syster yster också. Gud så skönt att kunna sitta ute och fika, nu äntligen kommer nog våren.

Tog med mig 2 säckar som jag slängde i Emmaus lådan idag......jag gjorde det snabbt så att jag inte hann att ångra mig. Jag vet ju att det måste göras, kan ju inte spara alla hans kläder för evigt.
Det är ju inte kläderna jag vill ha det är ju HAN! Dom två säckarna var bara en liten del av vad som finns kvar. Jag får ta det då och då när jag orkar.
I går frågde Tilda - Mamma, jag undrar vad Ante gör nu? Hur blir det egentligen när man dör?
Ja, nu hade jag ju inget "rätt" svar för det är ju ingen som vet. Har bara mina hypoteser, men det är ju verkligen individuellt och var och en har ju sin uppfattning.
Kollade filmen Hereafter förra veckan och den gillade jag skarpt, så om ni har funderingar på livet efter detta så kan jag rekommendera den filmen.

Fredag och Tildabyte

Idag vankas det Tacos igen i det blå huset på Kolbergavägen. Tilda har kommit och hon har bytt ut kebablådan mot Tacos nuförtiden. Tacos på längden och tvären och MÅNGA dagar i veckan.
Jag hade det på känn så jag handlade in grejerna redan igår.

Hade en kompis här idag som jag inte har fikat med på länge och vi satt och blurrade i nästan 3 timmar. Blir så förundrad att man i svårigheter hittar dom gamla goa vännerna från "förr".
Dom är liksom samma gamla människor nu som då, om man skrapar bort lite erfarenheter mm..
Hon har också gått igenom en del tråkigheter och då kan man känna sig ganska bekväm i sin situation och gråta en skvätt när det kommer. För det har jag gjort av och till idag.

På eftermiddagen var jag hos Chefsläkaren som har hand om utredningen av Antes fall.
Vi gick igenom hela förloppet och dom hade en del frågor om förfarandet och min åsikt om vissa saker.
Tyckte att det var jättebra möte och dom var av samma uppfattning som jag och hade samma frågeställningar som jag har. Jag gav dom även en del råd och reflektioner som jag gjorde då. Bl a att det inte var någon som helst krishantering direkt efter konstaterandet. Det var folk som kom in då och då i rummet jag satt för att kolla till mig, men det fanns ingen kurator eller psykolog som tillkallades. Jag satt ju och väntade på att min väninna skulle komma men det tog ju lite tid för henne i och med att hon körde från Oskarshamn.
Då blev jag lämnad ensam mest hela tiden och det är kanske inte att rekommendera. Som sagt nu kommer det bli Lex Maria anmälan från dom och jag är väldigt nyfiken på hur förbättringsarbetet kommer att bli och se ut.

På eftermiddagen var jag och Tilda och firade min lillasyster som fyller 9 idag. Grattis Matilda!!

Emmy var förbi en sväng också med ett par converse (fake) till mig och ett par till Tilda.
Kan man ha converse när man är 40+ .....

Mys pys kväll

Klockan är mycket men jag är inte riktigt riktigt trött än.
Har precis kommit hem från en jättemysig kväll med några goa vänner.
Vi har varit på M&B Hälsocenter som jag skrev om igår. Man kan boka in myskvällar där med vänner eller vilka man vill ta med sig. Det är verkligen att rekommendera.
Man väljer en behandling som man vill ha, sen äter man lite ost och kex och dricker lite vin eller vad man nu vill ha till det. Jag skippade vinet den här gången..
Kände mig inte redo för det sedan i lördags, men jag njöt för fullt i allafall. Vi har suttit där sedan kl 18.00, och bara blurrat, fått behandlingar och ätit gott.
Det behövde vi nog alla ibland...... lite vård för själen helt enkelt.Nu har jag ju en skitkamera så bilderna blir ju inte som jag hade tänkt mig. Blixten lyser ju upp som värsta nyårsfyrverkeriet och tog jag utan blixt blev det ju såklart för mörkt.

Camilla inne i Mias rum

Madde inne i Gittans rum

Madde, Fia o Camilla (Beate på behandling och jag bakom kameran)

Madde var nöjd efter sin behandling

Ilonas berättelse

Här kommer Ilonas berättelse nu översatt på engelska.

Avstämning

Idag har jag varit och träffat min läkare, F-kassan och arbetsgivare och diskuterat min sjukskrivning.
En så kallad rehabiliteringsplan.
I och med att jag själv har svårt att känna när jag ska tillbaka till jobbet så lät jag min läkare komma med förslag.
Jag tycker det låter som en rimlig plan. Den 1 April ska jag börja jobba 2 timmar om dagen, sen ökar vi successivt. Hon sa också att sånt här tar längre tid än man tror att komma över, men det ska bli skönt att komma igång lite smått igen. Man blir ganska såsig i huvudet att gå hemma hela tiden. Rutiner är som bortblåsta och dygnet har jag nästan vänt helt.Vem hade kunnat tro att jag skulle bli en nattuggla??
Men å andra sidan var det ju omöjligt att inte somna när man hade någon som kliade armen tills ögonen stod i kors :-( Fan...vad jag saknar det!
Den närheten man får nu är när Jordan kommer upp i sängen på morgonen och slickar en i ansiktet och "säger" - Måste kissa NU!!!!

Imorgon är det dags för avstämningsmöte på jobbet, där vi ska gå igenom lite smått o gott.
På kvällen ska jag och några tjejer (om vi kan kallas oss det när vi är +40) ha lite mys på http://www.mbhalsocenter.se/
Där ska vi få lite behandlingar och mys, det ser jag fram emot jättemycket. Allt som är mys och gott och underbart för själen tycker jag JÄTTEMYCKET om.
Det har varit så mycket skit och ledsamheter i mitt liv dom senaste 2 åren så nu måste det verkligen börja gå åt rätt håll!!!

3:e Uppdateringen

Som sagt dom går åt som smör i solsken. Dessa finns nu kvar.

 

Ett otroligt fint bildspel av Lisen Julin

En 13-årig flicka som hon har följt under en tid i sin cancer resa. Tyvärr så är texten på finska men bilderna talar sig eget språk.