En viss irritation slog rot i mig ikväll.
En sida hos mig som är oförstående hur vissa människor ser mycket nattsvart.
Hur man vänder på ord och text så att det gynnar deras syn på tillvaron.
Jag kan också se saker nattsvart, men finns det en strimma ljus så försöker jag greppa den och det ganska snabbt. Allt för att inte vara kvar i det mörka.
Har också märkt att jag inte har något tålamod att vara kvar bland dessa energitjuvar, kan jag fly så gör jag det.
I kväll var det så, jag fick fly från något som jag egentligen tror på och vill vara kvar i.
Tyvärr flydde jag pg a av någon annan. På grund av en annan negativ människa.
Jag försökte, men till sist la jag in mitt veto. Jag ORKAR helt enkelt inte.
När jag tänker efter så kanske det var bra.
Men hur mycket energi tog inte det här från mig?? Jag som behöver min, jag som behöver det och låsa in i ett kassaskåp och ta fram ... vid behov.
Urholkad och fortfarande en gnutta förbaskad ligger jag här och ska försöka smälta, analysera och komma till ro när det nu är dags för John Blund att strö sitt magiska pulver över mig.
Ekvationen rimmar inte så där jättebra just nu.
Imorgon kanske det kommer något positivt ur det hela, får hålla utkik efter den där strimman ljus som jag ska knipa illa snabbt.
Bloggen kom till för att bli ett ventilhål när min älskade Tilda fick diagnosen wilms tumör 2010. När sedan min sambo avled 2011 så blev den ännu viktigare för mig.Tyvärr så blev Tilda ett änglabarn oktober 2011. Men bloggen kvarstår och där samlar jag allt mellan himmel o jord.
Ja, du är inte ensam i denna känsla, Annelie! Maktlös är ordet och jag har också bestämt mig för att dra mig tillbaka som kontaktperson för något jag egentligen tror på. Känner mig bara otillräcklig. Om vi kan hitta något positivt får vi ta vara på det. Ska efter en sömnlös natt gå upp och ta itu med denna dag och den ska banne mig bli BRA! Önskar dig en bra och energigivande dag! Kram K
SvaraRaderaOj,oj vad jag känner igen mej i vad du skriver.Det värsta är att det är människor nära mej som är energi smaskare....fångar snabbt som ögat den minsta av ljusstrimmor när dom kommer.Tänk om dom ovetande visste hur det var att förlora ett älskat barn....och du som mist en sambo också...hur mycket ska man tåla egentligen?Kram från Kia
SvaraRadera