Min stora dag

Ja lite naken är hon allt forfarande min Tilda docka, men hon börjar iallfall ta form.
Det är riktigt roligt att sy när man väl kommer igång.
Min nya symaskin är en dröm att sy på. Stor skillnad mot tröskverket jag körde med förut.
Men jag får tacka den för lång och trogen tjänst, nu ska den tillbaka till sin första ägare...min mamma.

Dit ska jag imorgon och få hemlagat rotmos....mumma.
Hoppas det blir fläsklägg till också, känner jag mor rätt så blir det nog det.

Tilda orkade inte med skolan idag. Vi gick dit men hon ville hem ganska snabbt. Caroline och Tilda hade skola här hemma istället. Hon är så duktig och ligger inte efter speciellt mycket.

Idag fick Anders ett spännande samtal från Min Stora dag. En  kvinna ringde och ville träffa Tilda i Linköping imorgon. Tilda tog fram det stora blocket och gjorde en önskelista.
Jag hoppas verkligen att hon får sin önskan uppfylld vad det än månne vara. Det är hon verkligen värd.

Tilda är där hon ska vara, hemma hos mig!

Igår fick hon komma hem igen, men hon får inte vara hemma så länge. På onsdag är det dags för en ny vecka. 5 dagars behandling på max en halvtimme till en timme.

Sen!! har vi kommit fram till den där otäcka rutan igen som heter UTVÄRDERING.

Förra gången var ju beskedet precis det vi ville ha och det hoppas vi på den här gången också.

Att skittumörerna har minskat ytterligare.

Idag har Tilda varit i skolan, 2 1/2 timme orkade hon med och det är ju kanon!

Imorgon kör vi igen för då är det syslöjd och det var ju ett tag sedan hon var med på det.

Kan inte fatta att hon orkar? Hon är ju helt grym!

Nu ska vi kura ner oss i sängen och kolla hollywoodfruarna.

Jag hoppas stackars Erika slipper hunsas av sin otäcka mamma Gunilla, fy vilken mardrömsmamma.

Tur att man inte fick en sån när man föddes.

Puss o kram på er där ute



Intressant samtal vid ett vattenhål

Idag blev jag bjuden på picknick vid mitt underbara Ernemar.
Ett möte med en härlig människa som jag normalt sett egentligen inte umgås med, men jag känner mig otroligt bekväm i hennes sällskap. Vi hittar alltid intressanta samtalsämnen.
Idag pratade vi mycket om livet och vad det är som gör av vi stressar och vad som är vinningen med det?
Vi kom egentligen fram till att det finns ingen som helst vinning med det.
Jag har alltid förut varit en förespråkare att man SKA jobba 100%, varför det vet jag egenligen inte.
Nu efter allt som har hänt har jag börjat frågasätta mitt eget tänk och kommit fram till att jag nog har tänkt lite fel.
Min reflektion är att någon gång på 70-talet så ville alla kvinnor frigöra sig i samhället.
Kvinnan skulle ut och jobba, tjäna sina egna pengar. Skilsmässostatistiken rasade i höjden och kvinnan var fri och lycklig....en stund.
Tills dom upptäckte att dom fortfarande hade allt hemarbete som förut. Mannen blev nog lite akterseglad och stod där med vidöppen mun och undrade -Va fan hände?
Han hängde ju inte med i svängarna så han ville ju fortfarande ha sina skjortor strukna och middagen på bordet.
Kvinnan ville absolut inte tillbaka till det som var, utan dom fortsatte att jobba vidare och stressade mer.
Jag tror att där började kvinnans stresshormner att öka. Vi har liksom bäddad lite för oss själva.
Vi som var barn till dessa frigörande kvinnor på 70-talet har följt med i samma fotspår.
Vi jobbar 100%, vi curlar våra barn (för vem sjutton skjutasade oss någonstans), vi ska ha tiptop hemma (ifall att vi hinner bjuda hem någon på 3 rätters), vi måste motionera (för att kunna statusuppdatera på fb). Vi gör detta för ...vem?
Stress? Japp såklart blir det stress.
Jag måste säga att jag trivs med att kunna göra långkok, baka bullar och vila mig lite då och då.
Nu måste jag det för att överhuvudtaget överleva.
Lika förvånad blir jag av andra kvinnor som ifrågasätter andra som väljer ett mindre stressfritt liv. Nej hörrni ni skulle salutera dessa människor för dom ser värdet i livet.
Ja, det var väl ungefär dagens samtalsämne där ute vid vattenhålet och det gör jag mycket gärna om, även om jag fick tillbringa resten av dagen i sängen med feber..........

Åkte till Camilla på förmiddagen och fick lite morgonkaffe.
Fia och Malte kom också dit, vi satt och pratade om ditt o datt och njöt i solen.

När jag kom hem kopplade jag upp mig på msn med Tilda o Anders.
Tilda fick feber igår och fick läggas in istället för att bo på Ronald Mc Donalds. Hon var ganska slö igår kväll men idag var hon mycket piggare.
Hennes CRP är hög igen men hennes övriga värden är bra.
Vi får väl se om det lägger sig så att hon får komma hem efter helgen.
Det känns så mycket skönare för mig när jag kan se henne. Hon är ju inget stort fan av att prata i telefon.
Emmy åker upp idag ska vara där över helgen.
Jag ska fortsätta att vila mig och idag är en bra dag.
När jag säger bra betyder det att jag inte har mycket yrsel och att jag kan gå in och köpa disktabletter på lilla Konsum.
Vissa dagar kan jag omöjligen gå in ens till lilla butiken. Allt känns tungt och man vill bara gömma sig under täcket.
Men får jag bara en Tildados några gånger under dagen så är jag nöjd. Ingen är med beroendeframkallande än henne.

Min härliga unge!

Gäsp!

Är så trött, har inte sovit så många timmar inatt. Min lilla söta byracka har hållit mig vaken.
I och med att vi numer är 3 vuxna (oftast 4) i min lägenhet så fattas det sovplatser. Ricky har ockuperat Tildas rum, Tilda sover bredvid mig i sängen (när hon är hemma). Emmy och oftast hennes pojkvän sover i vardagsrummet på en madrass och soffan.
Jordan vill gärna sova mellan Emmy och Philip, men det är inte så lyckat när det är sååå trångt.
Resultet blev att en irriterad Emmy kommer och dumpar Jordan inne hos mig.
Han gillar INTE läget utan han står och gnäller vid dörren och vill in till dom, men inte den här gången .minsann. Han fick helt enkelt gilla läget och hålla sig inne hos mig.
Det märkliga är att när Emmy sover hos Philip så ligger han i sin korg nästan hela natten. Han kanske kommer någon gång på morgonen och vill ha lite morgonmys.

Fick frågan idag om jag verkligen skriver allt här på bloggen och det kan jag säga ärligt. Det gör jag INTE! Jag skulle kunna skriva massa saker men jag väljer att inte göra det.
Dels för respekt och om jag är riktigt förbannad på någon nära så vinner jag inget med att göra det officiellt.
Givetvis så är det dagar och tillfällen jag verkligen skulle vilja "skriva av mig" här men där går min gräns. Det visar då bara min version av det hela och den är inte alltid rätt (fast jag tycker ju det förstås ;-)). Jag klampar säkert människor på tårna iallfall men då gör jag det antingen medvetet eller helt omedvetet.
Och jag använder inte min blogg "istället för" att ta en diskussion, för jag står för vad jag tycker och skriver, det måste man göra när man bloggar.

Sen en sak till.....Wordfeud.....ajajaj beroendeframkallande på hög nivå. Men ett himla bra sätt att gnugga ordknölarna med.

Till en cybervän

Först vill jag bara säga till min cybervän "Hopp o Kärlek", du är fantastisk och jag är så ledsen för vad du går igenom just nu.
Du är en fantastisk människa och detta cancermonster segrade tyvärr denna gång. Har inga ord, kan bara säga att jag känner med dig och era barn.

Tilda har äntligen fått börja med sin cytbehandling, det betyder att hon måste vara i Linköping över helgen. Tyvärr så blev det lite fel i tänket att hon skulle åka upp innan dom visste vad proverna visade. Det kommer inte att hända igen.
Hon ska ju verkligen inte behöva vara där uppe mer än vad hon behöver.
Hur tänkte dom egentligen?
Enhetschefen för BOND ringde mig idag efter skrivelsen jag gjorde pg a flytten av avdelningen under sommartid.
Hon var tacksam över vad jag har skrivit och vi pratade lite om den huminitära bilden av vad flytten innebär. När man är inlagd länge så behöver man tryggheten och saker och ting ska fungera så smidigt som möjligt. Jag hoppas verkligen att det inte blir någon flytt till nästa sommar för BOND. Ingen mår bra av det, varken barnen eller personalen.
Blir trött av att allt ska ses i pengar, besparingar går alltså före humanitet. Nej, dra hellre in på en tjänsteman istället och sätt dit en extra sköterska.

Sen ska jag bara flika in att en ny fin symaskin står nu här o glänser.... ÄNTLIGEN. Nu kan mamma få tillbaka sin gamla gröna Husqvarna som hon fick när hon förlovade sig för bra länge sedan.

Lånad bild

Jag kör numera en vit Husqvarna och ingen är gladare än jag.
Godnatt gott folk

Totalt fast i nostalgiträsket

Herregud, nu när jag hade tänkt att bädda ner mig i skaplig tid så lägger en finurlig människa ut en hel låtlista på Spotify från -75......Ok jag var bara 10 år men oj oj oj vilka låtar!! Och många känner man ju igen och kan tralla med på.
Kvalitetsmusik och nostalgin som kom igår sköljer över mig även idag :-)

Tilda är som sagt uppe i Linköping men det blev ingen behandling idag för hennes trombicar låg lite lågt.
Hoppas att det blir behandling imorgon så att hon kommer hem till mig snart igen.
Yrseln har varit något bättre även idag och jag är så tacksam för det. Kunde faktiskt ta en liten promenad med Jordan själv ikväll. Visst går jag som om jag varit och nallat i vinboxen men jag försöker välja mina platser där ingen ser mig. Fick även ta av mig glasögonen, har nog inte vant mig vid dom riktigt än.

Imorgon ska jag försöka pallra mig iväg till symaskinaffären, jag MÅSTE bara ha en ny symaskin.
Fick tips om en Singer som dom sålde ut på Netto, men den har inte strechsöm och det kan vara bra att ha. Men tack ändå, alla tips är välkomna.

Annars händer väl inte så värst mycket i mitt liv just nu mer än att jag är grymt sugen på att börja jobba igen. Få sitta på mitt kontor och göra lite nytta.
Jag vill!