Till en cybervän

Först vill jag bara säga till min cybervän "Hopp o Kärlek", du är fantastisk och jag är så ledsen för vad du går igenom just nu.
Du är en fantastisk människa och detta cancermonster segrade tyvärr denna gång. Har inga ord, kan bara säga att jag känner med dig och era barn.

Tilda har äntligen fått börja med sin cytbehandling, det betyder att hon måste vara i Linköping över helgen. Tyvärr så blev det lite fel i tänket att hon skulle åka upp innan dom visste vad proverna visade. Det kommer inte att hända igen.
Hon ska ju verkligen inte behöva vara där uppe mer än vad hon behöver.
Hur tänkte dom egentligen?
Enhetschefen för BOND ringde mig idag efter skrivelsen jag gjorde pg a flytten av avdelningen under sommartid.
Hon var tacksam över vad jag har skrivit och vi pratade lite om den huminitära bilden av vad flytten innebär. När man är inlagd länge så behöver man tryggheten och saker och ting ska fungera så smidigt som möjligt. Jag hoppas verkligen att det inte blir någon flytt till nästa sommar för BOND. Ingen mår bra av det, varken barnen eller personalen.
Blir trött av att allt ska ses i pengar, besparingar går alltså före humanitet. Nej, dra hellre in på en tjänsteman istället och sätt dit en extra sköterska.

Sen ska jag bara flika in att en ny fin symaskin står nu här o glänser.... ÄNTLIGEN. Nu kan mamma få tillbaka sin gamla gröna Husqvarna som hon fick när hon förlovade sig för bra länge sedan.

Lånad bild

Jag kör numera en vit Husqvarna och ingen är gladare än jag.
Godnatt gott folk