15 oktober 2011

En dag i taget

Ikväll bjöd Emmy på Tacopaj och Tilda har premiärsuttit den nya fåtöljen till myshörnan.
Tilda har haft ganska ont idag och även kräkts en del, det kan vara av oxynormen som innehåller morfin. Har gett henne lite zofran för att stilla det värsta.
Hennes värden ligger bra så nu slutar vi med neupogenet och antibiotikan.
Har haft ett samtal med Dr Mikael idag i Linköping och planen är att vi ska komma upp i början av nästa vecka och dränera. Då kommer dom att ta prov på vätskan som dom tappar ut för se om det finns cancerceller i vätskan.
Finns det inte det så fortsätter vi som planerat. Om det visar på cancerceller är planerna något helt annat.
Då står vi inför värsta senariot.
Idag har vi alla här hemma haft känslorna utanför kroppen, vi har gråtit och skrattat och bråkat en del.
Allt har ställt sig på sin spets och just nu vet jag faktiskt inte hur jag ska hantera situationen.
Jag kommer att önska, be, tigga alla himmelska makter för att inget ska synas på provet.

Vi har valt att vara öppna och ärliga mot Tilda för hon förstår ändå vad det handlar om.
Det är hennes liv det gäller och vi är i det läget att vi inte kan ljuga eller hålla något från henne.
Just nu överöser vi henne med kramar och pussar och givetvis undrar hon ju varför.
Därför berättar vi om möjligheterna som finns och vi är och snuddar vid det värsta också.

Nu tar vi en dag i taget och det är vad vi mäktar med. Tack alla för fint stöd!
Många kramar till er alla

14 kommentarer:

  1. Önskar och ber för att allt ska bli bra för er! Det du skriver berör enda in i själ och hjärta! Kramar till er.

    SvaraRadera
  2. Du lever i min värsta mardröm...tänker på er varje timma på dygnet...
    styrkekramar

    SvaraRadera
  3. Klart att man ska vara ärlig med barnen. Ni gör rätt och ni gör så gott ni kan. Du är en underbar mamma till Tilda och jag vet att din kärlek är besvarad även om lite bråk uppstår ibland.
    Häromdan var min 12 årige son "arg" på mig och ville inte berätta varför. När han skulle lägga sig på natten berätade han att han är mycket stressad. Jag är ensamstående mamma med bröstcancer och vi väntar nu på svar om förändringarna i min lunga är/ eller inte är cancer. Det är stressande till oss båda.
    Kramar till er och jag håller tummarna. <3

    SvaraRadera
  4. Vilken härlig hörna!
    Kram till er alla
    // Viwi

    SvaraRadera
  5. Tänker på Er och hoppas allt kommer att gå bra! Sänder dig styrkekramar. Kicki med Kevin.

    SvaraRadera
  6. Det borde verkligen finnas gränser för vad man måste gå igenom i livet. Blir så rörd och tagen av det du skriver. Hoppas ni kan finna lite lugn och ro i er härliga myshörna för det är ni väl värda. Många kramar till er! Ullis mittemot

    SvaraRadera
  7. Varför kan inte livet få vara enkelt? Rättvist. Fritt från smärta. Nu vill jag bara att allt ska vända för er och bli positivt.
    Eva med Emelie

    SvaraRadera
  8. Tårar rinner ner för mina kinder då jag läser dina ord. Känner er inte, men känner så för er. Många styrkekramar till Tilda och eran familj!
    Mvh Ylva från Norrland

    SvaraRadera
  9. Jag tänker på er varje dag flera ggr om dagen... vilken mardröm att få ett sådant svar.
    Ta vara på varje dag livet har att erbjuda det va nåt jag lärde mig när min dotter fick cancer..Kramar till er båda ((lea isabellas mamma))

    SvaraRadera
  10. Följer er kamp och ber för att allt ska vara bra med er tjej. Vet hur tufft det är även om vi hade den turen att ej få återfall eller så men under de åren Julia behandlades på Avd 16 b på Us i LKPG så var det många tuffa stunder man gick genom. Kram

    SvaraRadera
  11. Hej!
    Vilken underbar myshörna, Jättefint. Kramar till Er. Hoppas ni får bra besked i Linköping. Tänker på er flera gånger om dagen. Hälsa o krama din lilla tjej. Jag vet vad du går igenom. Hoppet finns kvar. Hoppet finns alltid. För två år sedan hade vi börjat vår strålperiod i Linköping. Flera gånger om dagen är mina tankar där. Hösten, med alla löv som ligger på marken, betyder Linköping för mig. Så mycket minnen, som tar så mycket plats i min hjärna och i mitt hjärta. Kram från Camilla

    SvaraRadera
  12. Jag ber, tänder ljus och tänker på er. Det ni går i genom är ju varje förälders mardröm och jag är så ledsen för er skull. Hoppas så att ni får positiva besked snart!
    Kram/Cicki

    SvaraRadera
  13. Hej

    Vill bara säga att jag är inne på er blogg dagligen och läser vad ni går igenom, har själv varit där och känner igen mig i allt du skriver.
    Jag hoppas av hela mitt hjärta att allt ska gå bra för Tilda,,säger bara kämpa kämpa kämpa.
    Tusen tankar och kramar till er alla. Jenny

    SvaraRadera