16 oktober 2011

Vrålåk och äppelkaka

Kl 3 inatt fick Tilda ont igen och hon fick en ny oxynorm och panodil. Vi har halkat lite skevt i medicineringen men jag vill inte att hon ska ha ont så jag går hellre upp mitt i natten och ger henne.
Hon var riktigt trött när hon vaknade och VRÅLHUNGRIG som hon beskrev det.
Det blev lite roligheter idag också.
En fyrhjulingsfärd med pappsen. Det leendet är inte att ta fel på, Jag tror att hon gillade det ;-)

När hon kom hem igen så var hon helt slut.
Hon orkade dock att hjälpa mig att baka äppelkaka och storebror var snabbt framme i bunken.


Har inte orkat att KÄNNA idag. Har satt skygglappar på så mycket jag bara kunnat.
Det är så enormt påfrestande att alltid vara ledsen och orolig. Att aldrig veta, utan man gissar och tror och hoppas. Vi försöker så gott det bara går att fortsätta med vanliga sysslor.
För Tildas skulle kan vi inte sitta här hemma och gråta hela tiden, det gör vi när vi behöver men däremellan måste vi skärpa oss så mycket det bara går.

Ny dag imorgon som vi ser fram emot

4 kommentarer:

  1. Har följt er blogg ett tag och jag blir så berörd av er kamp. Min dotter fick leukemi 2002, återfall 2005 och återfall 2007. Kampen är tuff och som du beskriver man försöker ha ett vanligt liv men oron kokar under ytan. Min dotter mår idag bra efter en lyckad benmärgstransplantation. All styrka och värme till er, kram

    SvaraRadera
  2. Det är omöjligt att försöka sätta sig in i hur ni har det, och svårt att hitta hitta ord för vad man vill säga.
    Helst av allt vill man ju egentligen inte säga alls, utan göra - göra så att det försvinner, göra så att ni slipper tänka på detta, göra så att ni bara kan få vara glada ett tag, utan oro, rädsla och tankar på det som är jobbigt och tungt och tråkigt. Jag önskar så att jag kunde!
    Men det enda jag kan göra är att åter säga att jag tänker på er och att jag önskar att jag kunde göra mer än så...

    Varma kramar

    SvaraRadera
  3. Fan vad arg jag blir när jag läser att Tilda fått återfall igen. Så ska det ju inte få vara. Har följt din blogg sedan du la ut adressen på Fejjan och tycker du har en så fin blogg och både du och Tilda är såna duktiga kämpare! Nu hoppas jag vätskan är fri från cancer och att Tilda snart blir frisk igen!
    Min dotter Emilia har ALL sedan 2009 och hon har 7,5 månad kvar av sin behandling.
    En stor kram av styrka och hopp till er!
    Cissi

    SvaraRadera
  4. Skickar en stor styrekram från Kristianstad. Håller tummar och tår för att provet ska vara bra. Åh, lider med er, ni är så starka.
    Kram kram från Annika L

    SvaraRadera