En helg har passerat.
Mitt i den varmaste dagen i sommar så var det kalasdags. Systersonen fyllde 18 år så nu är han också stor.
Mamma stackarn fick åka in på sjukan för tarmvred, nu är hon hemma igen men det tar nog några dagar innan hon återhämtar sig.
Idag har jag rensat ytterligare en garderob, där fanns Tildas skor....Min lilla ängels skor som var mer eller mindre använda.
Undrar när det ska sluta göra ont i hjärtat över saker som man hittar här och där.
Jag kan nästan jämföra det med tortyr att vara tvungen att rensa ut en människas ägodelar från ens liv.
Jag har två......dubbeltortyr?
Lånade ut Tildas cykel igår till en liten kille som ska vara här hos sin faster några dagar.
Hoppas han får nytta av den under tiden här och Tilda ser nog till att han inte ramlar.
Tänkte börja smånagga på semesterdagarna nu. Har inga som helst planer, det får bli som det bli. Jag är inte van vid att vara helt själv än. Det kommer nog ta tid att lära sig att leva det här nya livet.
Men med lite jävlar anamma ska det nog funka det med, så småningom.
Bloggen kom till för att bli ett ventilhål när min älskade Tilda fick diagnosen wilms tumör 2010. När sedan min sambo avled 2011 så blev den ännu viktigare för mig.Tyvärr så blev Tilda ett änglabarn oktober 2011. Men bloggen kvarstår och där samlar jag allt mellan himmel o jord.
Åkvikare som du är kommer du att klara detta.
SvaraRaderakramis.
Ja, visst kommer det att funka, så småningom. Och det får väl ta den tid det tar innan det gör det. Ingen stress. Men det vet du ju :)
SvaraRaderaKram!
Jag har ju ett barn till men jag kan ändå försöka sätta mig in i dina tankebanor...Jag har en snart 11-åring som varje dag frågar "vad ska vi göra idag?". Som lätt blir uttråkad, som liksom fortfarande inte har vant sig vid att inte ha en lekkompis där när han vaknar. Den lekkompis, ledsagare och storebror som han haft vid sin sida sedan den dag han föddes...Har minst lika ont i hjärtat för hans skull som för min egen...Jobbigt...Men vad gör man.....
SvaraRaderaHoppas sommaren ändå blir någorlunda....
Kram, Maria/änglamamman
Så har vi det också. Jag lider verkligen när man ser hur tråkigt min 12- åring har det och han är så ledsen att hans bästa vän/lillasyster inte finns här längre. Sommarlov är inte roliga längre. Kram på er alla som kämpar därute. På något sätt måste ju allt fixas./ Paula
SvaraRaderaKram till dig Paula också...till er båda...Maria
SvaraRaderaAllt måste ju börja fungera så smått igen men alla vi som har förlorat ett barn i cancer eller på annat sätt vet ju hur saknaden tär i våra hjärtan.Skickar en hälsning till er alla därute och önskar er en bra sommar trots allt.Kramar Kia (ängeln Simons mamma)
SvaraRaderaRing the bell that still can ring. Forget your perfect offering. There is a crack in everything. Thats how the light get in....../Paula
SvaraRadera