Ännu ett barn på andra sidan Nordsjön

Så då var det dags för Emmy att ta sitt pick o pack och åka iväg till London. Jag är himla glad för hennes skull men ack vad det svider i ett mors hjärta. Jag hoppas verkligen att hon kommer att trivas ordentligt. Det kom en flashback från när jag själv stod vid tågstationen med en tår i ögat och vinkade hej då till familj och vänner. Jag skulle vara i London i 6 månader, men det slutade med 2 år.
Sen ska vi inte prata om alla tillbakaresor som har gått dit. Man blir liksom aldrig färdig med London.
Man upptäcker ständigt nya platser och det är så underbart att bara få vara där i smutsen och allt det underbara!!

Vänliga människor som kallar en darling, sweetie, love......man kan ju bli förälskad för mindre. Människor som säger please och thanks hela tiden. Igår la en Londonvän upp en massa gamla 80-tals låtar på FB och vilka minnen som sköljer över en. Här är en av dom.

Den här låten satt jag och grät till efter en underbar vecka i London.