8 november 2011

Nu busas det, tror jag??

Idag har det varit en dag med blandade känslor.
Hade en riktig otäck mardröm om Tilda inatt. Jag ser fortfarande bilderna framför mig.
Jag kunde knappt andas men egentligen var det Tilda som hade svårt att andas.
Uhhhh vill inte tänka på det..

Imorse hade en riktig going lämnat färska frallor i brevlådan och senare kom det vaniljbullar på dörrhandtaget. Ni e för underbara som tar hand om oss!!

Det har varit en strid ström av människor här idag. Fina människor som visar sitt stöd. Tack för att ni finns. Jag vet att en del har svårt att visa sitt stöd men hörrni! - var inte rädda.
Om ni vill men inte törs så kan man alltid skicka ett litet sms, mail eller en lite lapp i lådan.
Låt inte er rädsla hindra er, det blir så mycket svårare då.
Jag har själv gjort det misstaget och det skär i mig fortfarande. Ricky hade en skolkompis som tragiskt nog försvann från jordelivet för snabbt. Jag hade jättesvårt att möta föräldrarnas blick och mycket mindre gick jag fram och beklagade sorgen.
Det är något som jag ångrar bittert. Hur sjutton tänkte jag????

Sen har det hänt en del skumma saker....
Det har kommit sms till Tildas telefon, utan att det stod något däri. Dom är skickade från min pappas telefon som inte vet vad sms är knappt. Mina hörlurar har flyttat på sig.
Sen har hon skrämt slaget på en mamma i klassen.
Kan det vara så att min lilla ängel är i bustaget? Hoppas verkligen det.
Det gör mig iallfall jätteglad och hoppas att hon fortsätter ännu mer.

Puss på dig min lilla ängel, saknar dig MASSOR!!!!!!

14 kommentarer:

  1. Härligt att hon finns där och busar med er.

    Kommer ihåg när min telefon började ringa Peters telefon av sig själv. Eller när laptopen slog på av sig själv när jag pratat för länge i telefon. Eller när en burk började skaka av sig själv...

    Dom finns där runt omkring oss. Hela tiden. Och Tilda hade ju lovat ♥ ♥ ♥

    Kram, Lisen

    SvaraRadera
  2. Lena (äppelpajen)8 november 2011 kl. 21:28

    Jag beklagar verkligen sorgen. Är så ledsen för er skull.
    Hon var en sån fin liten flicka!
    Jag hoppas hon fortsätter att busa med er var dag!
    / Lena från Ronald McDonald

    SvaraRadera
  3. Som du skrev i ett tidigare inlägg så ville du att hon skulle komma och hälsa på och föra lite väsen. Det ät säkert hon som kommer och busar lite med dig nu.

    Tänker så på dig och din fam.

    Kram
    Kicki m Kevin

    SvaraRadera
  4. Visst är det underbart med änglabus. Vi har också haft det, men det var ett tag sedan nu. Min Tildas bästa kompis har sagt att Tilda änglar hemma hos henne ibland. Tycker det är ett så vackert ord "änglar" istället för spökar. Kramar från Camilla

    SvaraRadera
  5. Mitt i all sorg så får jag ett leende på läpparna när jag läser om Tildas bus! Är säker på att hon kommer göra sig påmind många gånger! All styrka till dig<3 /Åsa

    SvaraRadera
  6. Härligt! hon finns där hos er! All omsorg och stöd till er! Klokt och bra skrivet det där med att VÅGA visa stöd! många gånger är just det som hindrar....man vet inte vad man ska säga för allt låter så torftigt och inga ord känns tillräckliga! Tack Anneli för dina ord! Det underlättar för många! Just nu: jag är så glad för Tildas änglabus! visst finns hon! varma stora kramar från Anette (som följer din blogg! Tänker på dej varje dag vill skicka all min styrka och kraft til dej!

    SvaraRadera
  7. Hej Annelie, läser dina tankar och ord och du får mig inte bara att gråta och bli ledsen, men du får mig även att skratta och le mitt i all saknad och sorg. Tycker om dig mycket och jag blir glad när jag ser att Tilda busar hos dig!!! Och jag blir så glad när jag hör att du har stöd, i både bullar, bröd och folk. Önskar jag inte var så långt borta så jag kunde ringa på din dörr och ge dig en stor björnkram (och låna några bullar ;)) Tänker på dig och barnen inklusive Tilda varje dag och jag försöker ringa dig snart igen, kan du inte svara gör det absolut ingenting alls. Tycker om dig jättemycket vännen! Kramar E

    SvaraRadera
  8. Heja Tilda!! <3 <3 <3
    Kram Elli

    SvaraRadera
  9. Åh vad glad jag blir att hon busar med er, min moster som gick bort 19 år gammal tycker om att busa med mig. Nu har hon varit lugn ett bra tag men hon vet hur rädd jag är när jag är själv så då sätter hon igång barnens leksaker på övervåningen så jag måste gå upp själv och stänga av dom.
    Jag tar åt mig av rädslorna dom finns alltid där, skönt att du skriver hur du vill att vi ska göra det är jätteskönt. Jag har ett kuvert med autografer som jag inte lämnade i tid till Tilda kan hon få dom på något sett nu?? Bamsekramar till er!!

    SvaraRadera
  10. Låter som den Tilda jag känner. Om du skulle se henne kan du vara säker på att hennes ansikte avslöjar henne... det där leendet :)

    Kram ♥ ♥ ♥

    SvaraRadera
  11. Tack Annelie .
    För att du orkar bjuda osss cyber vänner på alla dessa fina ord. Vi förstår nog inte egentligen vad ni nu får gå igenom.
    Inte iaf. alla vi som får ha lyckan att ha kvar våra små.
    Barn, barnbarn & kanske tom. barnbarnsbarn.

    Jag tror oxå att det är er goa Tilda,som nu vill visa att hon är framme.
    Och att hon är glad & lyckligt i detta fina Sommarland.

    Tänker på er massor.
    Skickar med Styrkerkramar till dej & de dina.
    Fortsätt kämpa Annelie.
    Så skall du se, att en dag så ser du åter ljuset i tunnelen.

    SvaraRadera
  12. Åh, lilla gumman är igång:-)
    Jag är säker på att Tilda har mycket gó hjälp av både Ante & Lottie att hålla igång & du vill ju att hon ska föra väsen så du kan höra henne. Tilda kan omöjligt ha tråkigt i det sällskapet!!
    Kram om dig, älskade vän
    /Maria

    SvaraRadera
  13. Vad skönt att få känna hennes närvaro! Förstår att det gör er glada. Hoppas det blir mer bus snart:)

    Kram Samira

    SvaraRadera