Först måste jag bara visa en sån underbar bild på lillpojken. Han känner också närhet av Tilda när han ligger där o gosar in sig.
På jobbet idag snöade vi in på massa saker, men en sak som fastnade hos mig var när vi började prata om alla "tanter" som fanns när iallafall jag var liten.
På vårt badhus i staden fanns det något som vi kallade, badtanter. Det var dom som stod i sina stela vita rockar i tvättrummet.
Dom som tittade strängt på oss när vi kom in och sträckte fram en rotborste som vi skulle skrubba oss med. Det fanns inte en chans att man undslapp detta tvagande INNAN duschen. Huden var nästan skinnflodd och illröd. Vet inte om jag såg dom le en enda gång.
Sen hade vi flourtanten, hon med det fina lagda mörka håret och illröda läppar. Hon som kom med den stora dunken flour och tidtagaruret. Om jag inte missminner mig så tror jag även hon hade vit rock. Jag kom ihåg hur man försökte spana in muggen med minst flour i när hon kom fram med brickan under näsan på en.
Sist men absolut inte minst var mattanten, även hon vit rock. Om man hade riktigt tur serverades det korv med potatismos. Det var delikatessen på den tiden.
Hade man riktigt otur så slevades det på en portion lever!!
Lever är något av det värsta jag vet, eller det ÄR det värsta jag vet. Jag vet också att på den tiden var man tvungen att äta upp maten man fick. Just en sådan dag när oturen infann sig och det serverades LEVER, var jag sist kvar vid bordet och kämpade med dessa leverklumpar på tallriken. Till sist gick det inte så bra utan kötten stod som en kaskad ur min mun. Efter det blev det inte lättare att äta lever kan jag säga.
Dessa underbara fina "tanter" får vi någongång se er igen eller är ni ett utdöende släkte? Jag tyckte iallafall att ni var rätt söta även fast ni inte log så speciellt ofta.
På tal om tant, så hade jag inget att göra i helgen så jag tog fram virknålen och 2 t-shirtar, som klipptes i remsor och virkade en lite brödkorg. Är det lite tantvarning över mig kanske?
Jag gjorde samma sak med leverbiff i Kristinebergsskolan en gång. Ensam kvar i matsalen med stränga fröken Irene Falk. Fast mitt landade i de rostfria muggar man drack sin mjölk ur där. Äckligt värre! Jag grinade från och till resten av dagen och hade ont i näsan (försökte hålla igen munnen så det tog fel väg ut)!
SvaraRaderaJa, lite tantvarning är det allt, men åh vilken fin korg det blev! Jag vill också göra en!
Kram till dig!
Jätte fin korg! Önskar att jag oxå kunde virka.
SvaraRaderaOch jag kan oxå sakna alla tanter;)
Kanske lite tantvarning, men vad gör väl det när resultatet blir så fint. Om du får mer tid över någon dag och vill göra en sån fin korg till försäljning är jag intresserad. Kram Ullis
SvaraRaderaLever som är så GOTT. I mitt fall så var det BRUNA BÖNOR som jag fick pina i mig med en lärare bakom ryggen.Uppkastningen kom som på beställning. Sedan dess så mår jag illa bara jag känner den vedervärdiga stanken av denna s.k. maträtt.
SvaraRaderaKram från "kusse"
Underbart inlägg!
SvaraRaderaOm du bakar lite småkakor och lägger i korgen blir det ännu mer tantvarning. :)
Fast jag tycker också det är härligt med tanter.
De vitklädda damerna hade troligtvis inget "riktigt"liv, jag gick i skolan både på väst & ostkusten & minns inte ett enda leende på dem under alla år!
SvaraRaderaVäldigt fin korg :)
Alla minnen bara kommer tillbaks från den tiden.Tack för dina fina bloggae../ Lotta.
SvaraRadera