15 februari 2012

En saknaTildadag

Kl.10.00 och jag sitter fortfarande kvar i sängen, poängtera "sitter". En kopp kaffe bredvid mig och datorn i knät.
Känner mig så där idag. Det kan bli en sån "sakna Tilda" dag, men jag är inte säker.
Det kanske låter lite märkligt för er där ute, men ibland när man vaknar så känner man i kroppen om det blir en sån dag när man saknar henne enormt mycket.
Jag saknar henne alla dagar, men en del av dom gör det extra ont i bröstet.
Det är dom dagarna man bara vill ta flyget där hon är och få umgås en stund. Att få känna hennes lukt och krama henne extra hårt.
Tyvärr så finns inte det flyget och det gör det också betydligt värre.
Ibland blundar jag och tänker att hon ligger här bredvid mig med ryggen mot mig. Att jag kliar henne på ryggen och hon njuter för fulla muggar.
Åhhhh låt mig låna henne en liten liten stund.....


Igår tittade jag på ett gammalt avsnitt från Maulou efter 10 om nära döden upplevelser.
http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/efter_tio?title=veckans_tema_nara_doden-upplevelser&videoid=2147717

Det dom pratar om, och då speciellt när man sitter som anhörig bredvid en döende person är precis det vi fick uppleva med Tilda.
Efter att jag sett inslaget förstår jag att det är ganska vanligt att man har döda anhöriga runt omkring sig. Vi var ganska många som satt hos Tilda dom 2 sista dagarna. Hon hade full koll på vem som fanns i rummet och inte, även att det såg ut som hon sov...
Helt fantastiskt egentligen hur det kan bli.
Jag är glad att någon av oss uppfattade vad hon sa, och nu kan vi minnas tillsammans.

10 kommentarer:

  1. Åhh man kan verkligen känna din längtan och saknad efter Tilda, och samtidigt maktlösheten över att läget är som det är. Hoppas att bloggen och dina vänner få bli det ventil som du så väl behöver!

    Stor kram till dig!!!!

    SvaraRadera
  2. Jag har så svårt att hitta några bra ord att skriva till dig. Saknaden måste vara fruktansvärd.
    Stor kram till dig.

    SvaraRadera
  3. En massa kärlek och styrkekramar till dig,Annelie!!
    <3

    SvaraRadera
  4. Skickar en extra kram och önskar att jag kunde bjuda dig på en kopp..

    SvaraRadera
  5. Tycker du är så duktig o tror att det här med att blogga är så oehört bra just för att få ut sig allt...Genom dig tycker jag att jag kände din goa Tilda o mina tårar rinner för mina kinder åter igen när jag läser din längtan efter henne!Om jag fick välja en gåva här i livet skulle det vara att ta bort det hemska cancermonstret.Tilda hade dom bästa föräldrarna o syskonen som man kunde få.Bamsekram till dig!!!!

    SvaraRadera
  6. Har inte varit inne på bloggen på ett tag. Vilken fin bild som ligger överst! Massa kramar till dig <3
    //Elli

    SvaraRadera
  7. Annelie, du beskriver saknaden så fint och jag känner igen mig så väl. Det ska bli gott att träffas snart. Jag tittade på programmet du länkade till och det gav hopp... Våra flickor står säkert där den dag det är dags :) Vårt jobb är att försöka leva ett bra liv till den dagen...och som tur är finns det många dagar som blir bra. Du har den kraften, det känns!

    Kram Karin i S

    SvaraRadera
  8. Kära Annelie så enormt berörd jag blir av att läsa det du skriver. Jag kan verkligen känna din längtan o din enorma saknad efter din älskade lilla Tilda. Skickar dig många styrkekramar. Jag är så glad att jag har fått börja lära känna dig.
    Kramar till dig Annika Lord.

    SvaraRadera