I går slet jag tag i en pappershög och där mellan andra papper låg en teckning som Tilda har gjort någon gång hon varit där. Herregud, tårarna kom som beställning....
Idag när jag kom in så funkade inte tangentbordet och musen, sånt fixar jag inte heller....klarar inte av att det inte går som på räls.
Det är såna här tillfällen som man märker att man inte ska gå tillbaks till jobbet för tidigt.
Skulle åka bort till kyrkogården lite senare och jag lyckades parkera bilen och var precis på väg att ta ut Jordan ur bilen. Då var det som Mr ångest satte sig i mellangärdet som en tung sten. Ok.....det var bara att sätta sig i bilen och köra hem igen.
När jag har fått en sån känning så blir jag så otroligt ledsen. Jag gråter och gråter en lång stund och saknaden ligger som en ok över mig.
Det är såna här dagar som man undrar när sjutton den där kantiga stenen ska bli en aning mjukare i kanterna. Jag vet att det är tidigt än och att detta är naturligt.
Fy sjutton vad jag vill ha henne här nu.
 |
| En av många gånger hon varit med på jobbet |
Finaste Annelie, vet inte vad jag ska säga för att det ska kännas lite bättre. Du e så himla underbar som bara orkar låta oss ta del av din smärta. Vill du ösa tårar och känslor på mig någon dag? Jag är bara några meter ifrån dig. Jag kommer så fort jag bara kan om du vill. Hör bara av dig. Skickar så mycket styrka jag har på lager:-)
SvaraRaderaKramar om
Skickar dej en bamse kram!!Kia (ängeln Simons mamma)
SvaraRaderaDu sätter orden mitt i prick. Så duktig på att beskriva känslor.
SvaraRaderaJag önskar att jag kunde hjälpa dig att slipa stenen mjukare, fort,fort...
Varmaste kramen
Tänker på dig Annelie! Hon är den finaste lilla ängeln! <3
SvaraRadera// Sofia
Följer dig i din tappra och modiga kamp!! Kram Cicci
SvaraRaderaTårarna som kommer är för att mjukna stenen<3. Det är så du får tänka när tårarna bara rinner..En stor kram till dig Annelie<3
SvaraRaderaDet kommer, även om det går sakta. Önskar att jag kunde hjälpa dig att slipa lite kanter på stenen..
SvaraRaderaTror du gör rätt som pushar dig lite, lite åt gången. Bra att komma igång, men sakta och fint.
Kram
Gumman, jag lider så med dig. Bara tanken på den saknad du måste känna gör mig svag.
SvaraRaderaBeundrar dig så för din styrka och klarsynthet.
Massor av styrkekramar från Missarna
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaKäraste Annelie, Oj vad jag blir ledsen av att läsa... Jag vill bara krama om dig. Det är så tufft. Jag förstår. Jag hoppas att du har någon riktigt bra att prata med. Mågon förutom vänner. Jag saknar min ängelbror och fortfarande gråter och det är mer än 30 år sen. Sånt går inte bort. Jag känner i mitt hjärta vad du går igenom. Stora varma styrkekramar till dig kära Annelie <3
SvaraRaderaLilla gumman: håller om dej hårt!!!/Åsa
SvaraRaderavill bara skriva att jag tycker du gör rätt fortsätter utmana Mr. ångest en dag kommer du att vara starkare än honom och knuffar in honom där han hör hemma.Tänker på dig kram tinna uppe på kullen
SvaraRaderaKram <3/ Kicki
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaJag beundrar hur du orkar gå vidare efter en sån här sak. Ungarna är det dyrbaraste man har och om något hade hänt dom, så vet jag inte vad jag skulle gjort.
Läste bloggen redan när Tilda fanns kvar hos oss och hoppade, hoppades att allt skulle gå bra. Du hade liksom redan mist en person precis innan. Jag hoppas att du har fått nog av törnar i livet och trots allt kan leva ett fint liv ihop med dina andra barn. Tilda kommer ju alltid att vara med dej, i hjärtat<3
Kram, Annica