13 december 2011

Urnsättningen

Idag på själva luciadagen har vi urnsatt vår lilla ängel.
Det var blåsigt och kallt, men nu ligger askan i den varma jorden.
Hon fick med sig en kopp kaffe och lite pepparkakor på färden. Vi vill ju inte att hon skulle frysa.

Nu har vi avverkat ännu en svår sak, men det här gick mycket lättare än begravningen.

Tänkte nog lite allt på alla barn som fick gå i luciatåg idag, där hade jag ju hoppats att Tilda också hade fått vara med.
Men...........

Måste få visa en annan liten söt bild på dom nya ägarna till dockorna jag sydde.
Är dom inte för söta?
Nu vet jag att dom är i tryggt förvar och kanske en liten tröstdocka att ha med i sängen när det känns ensamt.

6 kommentarer:

  1. Du har varit i mina tankar idag.
    Kramar!

    SvaraRadera
  2. Dockorna sover gott hos tjejerna. Tilde ligger och håller om sin :) Tack igen Annelie!

    Har tänkt på er idag!!!!... som alla dagar! Skönt att höra att hon fick sitt kaffe... den lilla kaffekäringen :)

    Kram kram kram kram,
    Caroline

    SvaraRadera
  3. Har tänkt på er massor idag. Stor varm kram till er. Kicki

    SvaraRadera
  4. Åh, lilla gumman. Nu får hon sitta där på molnkanten med sitt kaffe.

    Nu är det din tur, Annelie, att börja läka. Din tur att tänka på hur DU mår. Ta väl vara på dig och ge dig tid att sörja. Låt det ta den tid det tar. Det är ett tungt lass du fått bära på ett år.

    Kram på dig!

    Lisen

    SvaraRadera
  5. Visst svider det i hjärtat, att våra små Tildor aldrig mer kommer att få gå luciatåg. Aldrig någon julpjäs. Aldrig någonting. Det är så frustrerande att jag bara slår det ifrån mig. Fin bild i bloggen. Det är alltid sorgligt med ett litet barnkors. Fint med gosedjuret. jag hoppas att även du kommer att kunna sitta o ta en kopp kaffe vid ditt barns grav. Vem hade trott att man skulle sitta på en kyrkogård o fika. Kramar Camilla

    SvaraRadera
  6. Usch Annelie, jag känner nästan dåligt samvete föra att jag är så glad i dag. Min son kom hem i dag med alla rätt på geografiläxan . Han sa att, mamma där bor Tildas pappa , fast utan Tilda . Han var glad för alla sina rätt, sen sa han , undrar hur det är att inte se sin mamma mer. Jag frågade hur menar du, han svarade, jo mamma jag vet inte hur mitt liv skulle se ut utan dig, men om du inte fanns så skulle jag ju tvingas till att gå till skola, träning och allt det där utan dig.... Mmm sa jag hur känns det då... Jag tror att det skulle kännas som för Tilda , tomt , men jag skulle kämpa lite extra flr dig, för man vet ju inte när man skulle få se dig igen ..... Kram Anneli

    SvaraRadera