29 januari 2012

Undran utan svar

Nu har jag lyssnat på Lalehs CD hela kvällen och den är helt magisk!!
En av låtarna som naglar sig fast i mitt huvud är "Vårens Första dag", det känns som om Tilda kunde ha sjungit den i våras. Då när hon låg och var så dålig i somras.
Vet inte varför jag känner så men jag kan tänka mig att hon kanske hade den känslan och den viljan??

Ibland kan jag undra hur hon tänkte och hur det var för henne under sin sjukdomstid.
Kan det vara så enkelt att hon egentligen bara hade en önskan, att bli frisk och inget annat.
Att hon gick med på vad som helst bara för att bli frisk?
Men hur besviken blev hon då när hon fick beskedet att alla gifter och kurer inte skulle fungera.
Att hon helt enkelt inte skulle få vara kvar här i detta jordeliv längre.
Åhh då knyter det sig i min mage.
Vilken tur att vi aldrig gav henne några garantier på att det skulle gå vägen.
Vi sa hela tiden att dom gjorde allt dom kunde och att vi verkligen hoppades att det skulle bli bra.

Ja det är många frågetecken som för alltid kommer att vara frågetecken, tills vi ses igen.
Min lilla ängel och jag. Det dröjer länge till men en dag kommer vi att fortsätta där vi slutade.

6 kommentarer:

  1. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, alla ord känns så små med tanke på vad du och lilla Tilda har fått gå igenom.
    Stora kramen!

    SvaraRadera
  2. Tårarna bränner bakom ögonen när jag läser det du skrivit. Att inte få några svar måste vara hur tungt som helst. Denna saknad som du har kan man nog inte sätta ord på eller inte äns förstå, man kan bara föreställa sig.
    Stor varm kram till dig från mig/ Kicki

    SvaraRadera
  3. Ibland är det bättre att inte veta. Men jag tror att Tilda växte in i sin situation och var den som bäst klarade av det - ja, bättre än dom som måste bli kvar och vara ledsna.

    När allt blir svårt - tänk på hur bra hon har det nu. Det har hon ju förmedlat till dig <3 <3

    Kram,
    Lisen

    SvaraRadera
  4. Jag känner igen det mesta runt det du tänker runt Tilda. Jag vill tacka dig för bloggen som både gör att jag gråter men även är som terapi för min egen sorg. Min Tilda är med mig hela tiden och just nu känns inte mycket roligt för jag bara saknar henne hela tiden.
    Hur får man kontakt med personer i liknande situation? Kram på dig, du verkar otroligt stark./ Paula

    SvaraRadera
  5. Paula- Tack för dina fina ord. Jag är glad att jag kan ge dig lite tröst. Om du vill kan du skriva till min mail.
    Varm kram till dig

    SvaraRadera