 |
| Början på snökojebygget inkl. toalett |
 | ||
| Tilda o Tilde |
Kan det äntligen vara så att det är på gång att lossna för min lilla tjej?
Vi bestämde i morse att vi skulle ringa Tilde och fråga om hon ville komma hit o leka.
Tildas kompisar har frågat så länge om dom får komma men det har inte varit lönt att ta hit någon hon sagt blankt NEJ!!!!!
Idag tryckte jag på lite extra och erbjöd mig att ringa och efter mycket vånda så sa hon ok.
På 10 minuter stod Tilde utanför dörren och det gick verkligen kanonbra. Dom har lekt i flera timmar fast jag hade varit glad för 10 minuters lek.
Ingen ångest så långt ögat kan nå...
Det var nästan så att jag blev tårögd när jag stod och tittade på dom och att allt var ju nästan som vanligt, precis så som det var innan sjukdomen.
Gullfior :-)))))))))
Mamma var här en sväng o fikade hon har tagit sitt återfall ganska så bra och nu vill hon bara börja sin behandling på en gång.Jag har nämnt lite försiktigt för Tilda att mormor ska opereras och börja med cellgift igen. Hon vill helst inte prata om det så jag får ta det i små omgångar.
Imorgon ska sambon in på sjukan, På självaste luciadagen ska han göra sina andra höftledsoperation. Kommande vecka blir en riktig "sjukvecka". Tilda ska ha sin dos som börjar på Tisdag, dom vill öka på till 3 dagar nu igen. Jag är livrädd att hon ska bli lika dålig som sist vill inte .. vill inte. Jag vet att hon måste och att vi inte har något val. Så här kommer det nog att kännas varje gång det är dags för behandling, men det är bara att bita ihop och GÖRA helt enkelt.
Vilken härlig dag för Tilda!
SvaraRaderaOch jag förstår din vånda inför behandlingen... Jag ville aldrig åka. Tyckte det var en pina, trots att jag visste att det var det som måste göras. Hjärtat slits i bitar av att se sitt barn må dåligt samtidigt som man vet att det är det enda "rätta"
kram
Ja du vet ju hur det var för er. Man sitter på helspänn varje gång och vill bara att allt ska blir klart. Men jag har kommit på ett knep och det är att läsa en bok för Tilda under själva behandlingen. Dom kommer ju in hela tiden och fyller på och pumpar i både det ena och det andra och då kan man vilseleda hennes uppmärksamhet lite. Det går åt en hel del böcker men det är det värt
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaSå underbart för din dotter att få en lekstund. Det betyder så mycket. Har nyligen hittat din blogg. Jag och min familj har rest en liknade resa ni nu gör. Sept-09, hamnade vi akut på BOND, från att några timmar tidigare på Kalmar lasarett fått besked om att vår då 7-åriga dotter hade hjärntumör. Vår lilla Tilda. Operation och sedan strålning i Linköping okt-dec-09. Från mager liten tös till kortisonrund rundbulle med god aptit. Cellgifttabletter tom febr-10 för att fortsätta med intravenösa cellgifter mars-sept-10 i Kalmar Mycket illamående, magont och trötthet, men även många bra glada dagar fulla av hopp. Tildas tumör växte lite hela tiden och cellgiftsbehandlingarna avslutades from okt. I början på nov fick vår Tilda en hjärnblödning som hon aldrig återhämtade sig ifrån. Hon somnade in lugnt och stilla hemma, med mig, sin pappa och två storasystrar omkring sig, i slutet av november. Vi befinner oss i en overklig och avtrubbad tillvaro. Jag hoppas innerligt att din lilla Tilda orkar kämpa och vinna kampen mot cancermonstret. Jag önskar att ni får många bra dagar mellan de jobbiga. De väger upp tillvaron så mycket.
Kramar Camilla
Varmaste cyberkramar till dej, Camilla. Gråter när jag läser din kommentar och känner en liten del av din sorg...för hela går inte att föreställa sej.
SvaraRaderaÅhhh Camilla, jag blir också så ledsen när jag läser det du skriver. Måste fråga om det var din lilla Tildas dödsannons som var i Barometern för några veckor sedan? Jag måste erkänna att det var väldigt svårt för mig att läsa den. Tårarna trillade hela tiden. Om du vill ha mer kontakt så skriv gärna till mig på levnu65@hotmail.com Många Kramar till dig och din familj
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaJa den var inne i Barometern förra lördagen. I "Vår" annons, för vår dotter och lillasyster, har jag skrivit versen själv. Kände att jag vill ha något personligt där det framkom att lilla Tilda kämpat så tappert mot sjukdomen, men ändå en hoppfull vers om att vi kommer ses igen.
Kramar Camilla
En tapper hjälte som kämpade i det längsta.
SvaraRaderaSom sagt Camilla vill du så får du gärna höra av dig till mig.
Har inga ord för hur mycket jag känner med er.
Kram igen och igen
Tack för din kommentar på min blogg! Vad roligt för din Tilda att leka med en kompis! Under Antons tyngsta del av behandlingen, så kunde det gå evigheter mellan varven som han ville/kunde/orkade leka, så när det väl hände blev vi överlyckliga. Har många, många gånger sedan Anton blev sjuk, tittat på honom och njutit av att se honom göra vissa saker, det är ingen självklarhet längre... Och till dig Camilla, skickar mina varmaste tankar och styrkekramar till dig och din familj!
SvaraRaderaHej!
SvaraRaderaHittade din blogg idag och har nu sträckläst den. Jag tänker ofta på er och hur ni har det, så det var roligt att läsa att Tilda fått några timmars lek och bus.
- Ta hand om er och fortsätt kämpa!
/Fredrik J
Vi kämpar :-)
SvaraRadera