Oj vilken dag, mina tårar har trillat många gånger under denna dag och för olika anledningar.
Vissa dagar är det bara så här, och då är det inget att göra utan bara låta det hända.
Låta masken falla och bara känna smärtan.
Man känner det redan på morgonen när man vaknar att det kommer att bli så. Vet inte om det finns en anledning men skit samma, ibland blir det bara så.
Var på vårdcentralen med min krånglande mage och en täppt näsa och vad händer...jo jag börja stortjuta när doktorn klämmer o trycker mig på magen. Jag har ju en toppenläkare och det är säkert inte första gången det händer men hon hade ju ingen aning om min situation. Det slutade med ett terapisamtal istället för piller.
Sen har det bara fortsatt i den takten.
Min lilla mamma fick åka in till sjukhuset och ni vet ju hennes situation så då grinade jag igen.
Åkte upp och hälsa på sambon efter hans höftoperation, ja då grinade jag förstås
Fick ett jättefint meddelande på FB av en gammal vän, det var så fint skrivet och ja....då grinar jag ju igen. Underbara människor som bryr sig, underbart!
Tilda o jag sitter och kollar TV4´s Svenska Hjältegalan och gissa vad....JAG GRÅTER.
Imorgon kanske jag inte gråter alls , vem vet???
Bloggen kom till för att bli ett ventilhål när min älskade Tilda fick diagnosen wilms tumör 2010. När sedan min sambo avled 2011 så blev den ännu viktigare för mig.Tyvärr så blev Tilda ett änglabarn oktober 2011. Men bloggen kvarstår och där samlar jag allt mellan himmel o jord.
Hej!
SvaraRaderaKänner igen mig. När min Tilda var sjuk men kunde vara i skolan, så var jag med henne. Då kunde det komma fram lärare på rasten och prata med mig och jag var som en känslokall robot och bara stod där och pratade om Tildas sjukdom som om jag pratade om ett matrecept eller vad som helst. Sedan kunde jag gå in i mataffären och någon kunde komma fram och fråga mig hur det var och jag kunde börja lipa direkt.
Man har ingen aning om när allt det man upplever kommer över en och det går inte att värja sig, det bara kommer, har jag märkt, när man minst anar det. Men det är ju bra också att det ibland sipprar ut för det går inte att behålla allt inom sig, även om man i vissa situationer skulle vilja. Fast det är nog det som förvånat mig mest under sjukdomstiden och även nu efter, att man aldrig vet när det brister.
Hoppas att du känner dig starkare imorgon, men låt ändå tårarna komma ibland så inte trycket blir för stort.
Kramar Camilla
"Vet inte om det finns en anledning men skit samma, ibland blir det bara så" Jo, det finns nog en anledning, eller tre eller fem...
SvaraRaderaJag hoppas du får ur dig lite med gråten och jag håller med Camilla: "Hoppas att du känner dig starkare imorgon, men låt ändå tårarna komma ibland så inte trycket blir för stort"
Jag önskar att jag hade telepatisk förmåga så du kunde känna varje gång jag tänker på er!
Varma kramar!
Vissa dagar är svårare än andra. Låt det komma bara...
SvaraRaderakram
fina du! va inte rädd att släppa på kontrollen då och då. det behöver komma ut emellanåt. kram!
SvaraRaderaÅh vännen vilken situation du & ni är i... Önskar jag kunde hjälpa på något sätt & dela de tunga bitarna, ta dom från dig en liten stund....
SvaraRaderaTänker på er!! Kram om er alla
/Maria