I dag sov vi länge och det behövdes verkligen. Igår kväll (runt 23) fick mamma ont i magen igen och syrran var på väg upp till henne. Jag fick ju såklart ingen ro i kroppen så jag åkte också dit. Tilda blev orolig och när hon blir det så har hon en tendens att kräkas så det gjorde hon innan jag åkte. Storebror och Ante fick ta hand om ombäddning och torkning, men hon var ganska lugn innan jag åkte iväg.
Syrran var redan på plats och vi tog beslutet att hon skulle följa med henne hem och sova där. Syrran ringde avdelningen idag på morgonen. Hon fick som vi trodde åka tillbaka till Kalmar idag. Börjar inse att det är så här det kommer att bli nu.
Tilda var och tog prover idag och jag misstänkte att dom skulle vara låga och Trombocyterna var nu nere på 38....inget bra värde precis. Jag bad att vi skulle få ta nya prover imorgon igen och det fick vi om vi ville. Egentligen ville dom vänta till på onsdag men jag vill INTE att det skulle bli som sist att vi fick ta ambulans in. Det dalar ju så otroligt snabbt. Det märks ju direkt på Tilda när hon inte är i form.
En gammal kompis från väldigt länge sedan var här idag med sin son. Tilda låg inne i sängen hela tiden och ville inte alls umgås, och det är just ett tecken på att allt inte är som det ska.
Det är så trevligt att träffa gamla vänner och det känns inte alls lustigt att umgås även att vi inte träffas så ofta.
Imorgon åker Ricky tillbaka till London igen. Han får ta bussen ner till Kalmar i och med att vi ska ta nya prover men det är helt ok för honom.
Så imorgon blir det en tårfylld dag igen, som vanligt när han ska åka hem.
Håller tummarna att Tildas värden håller sej och att det inte blir värre för din mamma. Uscha vilken situation du är i...
SvaraRaderaStyrkekram!
Hej! Du har det tufft nu. Försök ta små stunder av pauser och avkoppling så du inte bränner ut dig.
SvaraRaderaSedan okt-08 har jag haft en situation liknande din. Min pappa gick hastigt bort i levercancer okt-08, min styvpappa gick bort i KOL -mars 09, Tilda visade symtom juli -09 och fick diagnos, hjärntumör sept-09. Tildas farfar fick diagnos hjärntumör febr-10, Tildas farmor diagnos tjocktarmscancer febr -10. Farmor är färdigbehandlad och i nuläget frisk, farfar dog i början av november, Tilda dog i slutet av november. Folk runt om oss har ifrågasatt hur vi orkar. Det konstiga är att man gör det om man måste. Man får dela in tiden i mikrostunder och inte tänka så långt framåt. Försöka hitta en stund av avkoppling, the-paus, kaffe-paus, ett telefonsamtal, bläddra i en tidning, läsa en bok, ta ett bad eller vad som. I varje fall en stund då hjärnan o kroppen får återhämta sig och samla nya krafter.
Hoppas nu att Din lilla tjej får bukt med trombocyter och piggnar till och att resten av familjen återhämtar sig.
Alla styrkekramar till dig från Camilla
Tack snälla ni!! Jag försöker ta lite microstunder då och då, måste dock försöka bli lite bättre på det.
SvaraRaderaTänker mycket på er, och att skänka tröst med ett skrivet ord låter sig inte alltid göras så lätt.
SvaraRaderaMen jag kan ju i alla fall dela med mig av en av mina favoritdikter;
The Peace Of Wild Things
When despair grows in me
and I wake in the middle
of the night at the least sound
in fear of what my life and my
children's lives may be,
I go and lie down where the
wood drake rests
in his beauty on the water,
and the great heron feeds.
I come into the peace of
wild things
who do not tax their lives with
forethought of grief.
I come into the presence of
still water.
And I feel above me the day-
blind stars
waiting for their light.
For a time I rest
in the grace of the world,
and am free.
-Wendell Berry
Dessa rader har lyckats lyfta mig en aning i tunga stunder.
Dock kanske du ska vänta några månader med att lyda rådet i dikten, det är lite för kallt nu :)
Kram!
Hahaha ja du Jocke jag lovar att vänta....Tack för "dina" fina ord Kram tillbaka
SvaraRadera