4 juli 2011

Ännu inget besked

Ovissheten kan nog ta kål på vem som helst. Det är ju inte så mycket vi kan göra just nu än att vänta på vad experterna har att säga.
Jag är djupt tacksam över kommentarerna från alla "wilmare", det ger en hel del svar på så många frågor man har. Ni är underbara!
Är förrästen tacksam för alla kommentarer för dom stärker oss, så sluta inte.

Har varit på jobbet idag på fm. Vet inte om jag gjorde så mycket nytta men det är ändå skönt att få komma dit o försöka tänka på annat. Där kan jag gråta och svära hur mycket jag vill, för där har jag männskor som förstår. Behöver inte lägga på någon mask, utan det är naturellt som gäller.

På eftermiddagen bytte jag och exet "barn", jag fick Tilda och han fick Jordan.
Vi var nämligen bjudna på fika till fröken Sofia.
Underbart goa kakor och trevligt sällskap. Dom har världens sötaste kanin. En liten ulltuss som ser ut som en sån gosig matta.

Hur kan man inte älska en sån här liten goding?

Nu ska jag slappa hela kvällen och samla mer energi till imorgon, samla och spara i mitt förråd :-)  


2 kommentarer:

  1. Jag är farmor till en pojke 7 år med hjärntumör och jag känner så djupt för vad alla med sjuka barn får gå igenom. Det finns ingenting som går att jämföra med det. Jag skickar en styrkekram till dig och Tilda och hoppas ni hittar kraften för att leva en dag i taget. Ni är så tappra och de allra största hjältarna som finns är barnen som tar sig igenom alla behandlingar och sjukdomsbesked. Även ni föräldrar är hjältar som orkar ge denna styrka och trygghet till sina sjuka barn. En varm kram till er!/Mia

    SvaraRadera
  2. Mina tankar är med er dagligen och stundligen, på ett sätt så tänker jag - det kan ju inte bara vara på riktigt!
    Vad finns att säga mer än att tösa din e så stark - och du käraste Annelie <3
    All styrka jag bär skickar jag i en STOR kram!
    //Emma

    SvaraRadera