IVA

Nu ligger vår fina tös nere på IVA efter en traumatisk dag.
Det som skulle bli en lätt sövning för ytterligare tester blev något helt annat. Hon syresatte sig alldeles för dåligt pg a vätskan i lungan. Hon ligger nu i resperator som hjälper henne till 45 %. Pga resperatorn och dränering så söver dom barn för att dom inte ska få panik.
Dom har tappat henne på över 1.3 liter så här långt. Nu verkar det har stannat av och man märker på henne att hon har lättare att andas. Dock är hon fortfarande nedsövd. Imorgon hoppas dom att dom kan ta bort tuben och att hon kan andas själv.
Dom ska också försöka sig på en skelettröntgen.
Dom har gjort en MR röntgen idag och dom hittade inga tumörer i huvudet!!!
Man blir så glad för det lilla.

Idag har vi också fått ett jobbigt besked och dom kommer att sätta in cellgift enligt ICE, den kommer att bryta ner henne ordentligt. Vi får räkna med många infektioner. Efter första behandlingen kommer dom att göra en ny CT röntgen och svarar hon det minsta på den, så att metastaserna minskar så kommer dom fortsätta behandla henne.
Om inte................................................................................................... ni förstår..........
Egentligen vill jag inte skriva nedersta meningen men det är fakta och så ser det ut.

Idag har jag varit på botten och vänt känns det som. Efter att vi fick beskedet och nedkallade till IVA så trodde jag att jag skulle svimma av och dö. Men, efter att vi varit inne hos Tilda och fått en liten reaktion (en nick) och en liten vinkning så tänkte jag.....vår lilla kämpe!!! Fy fan vad du e bra!

Nu ligger hon där nere alldeles ensam och vi har fått order att försöka sova för att orka med morgondagen. Hon är i bästa händer det vet vi, men hon ligger ju inte här hos oss.
Kan inte fatta att detta verkligen händer. Hur fan kunde det bli så fel?
Min lilla rödhåriga itterbagge kan bara inte försvinna från oss. Hon är ju en kämpe och jag vet att hon kämpar, i det tysta.
Nu ser vi fram emot en bra dag imorgon och inga fler dåliga nyheter.