31 juli 2011

Packad o klar

En vecka väntar nu i Linköping.
Vill verkligen inte detta men så kan jag ju inte bara säga. Jag kan inte kasta in handduken och säga att jag inte vill eller orkar. Jag måste orka så länge Tilda orkar. Ibland kan jag få dåligt samvete att jag ens tänker tanken men jag vore väl inte normal om jag inte kände så.
Vem fasen vill sitta inomhus och se sitt barn bli fullproppad med gift i kroppen? Se henne kräkas och må dåligt. Nu när det är sommar och varmt ska man vara ute o bada och spendera dagarna på stranden. Komma hem och vara sandig och härligt trött.
Nu börjar folk gå tillbaka till sina jobb snart och den här sommaren börja lida mot sitt slut.
Den här sommaren också.......
Nästa sommar ska vi minsann njuta! För då jä....ar ska min lilltös vara frisk! Då ska det inte spöka några tumörer i hennes kropp. Nu får det vara nog!
Nu kör vi så det ryker i öronen. Hon måste tyvärr ta smällen och lida igenom detta och jag får nöta stolssitsar ett tag till. Drick blaskig kaffe och bara vara tyst.
Nu kör vi en vecka och hoppas giftet biter på någon av dom små fulingarna.

3 kommentarer:

  1. Om ett år kommer ni alla att tycka att det var värt varenda sekund när ni sitter och njuter av sommaren 2012 och ni har besegrat cancermonstret. För gott!

    Kram på er alla!

    Lisen

    SvaraRadera
  2. Självklart måste giftet bita på de elaka monstren, något annat alternativ finns inte!

    Ta hand om er. Varm kram och tröstetanke Sippan

    SvaraRadera
  3. Håller alla tummar och tår.
    Kram

    SvaraRadera